umax3245

Välkommen

Siten (som uppdateras kontinuerligt) handlar om tidig Värmländsk industrihistoria. Främst perioden från slutet av 1500 fram till slutet av 1800-talet. Faktiskt en period på ca 300 år fram till ”järnbruksdöden” för det småskaliga.

(Bilden ovan är ett foto av en oljemålning av fina Storbohyttan i Filipstad. Målningen är gjord av John Kindborg 1892.  Bilden kommer från Jernverkets bildarkiv)

En lång tidsepok då många hyttor och bruk byggdes för att göra tackjärn av malmen som främst togs från gruvorna i Persberg och Nordmark eller stångjärnshammare som i nästa steg gjorde stångjärn av tackjärnet. Smedjor, spikhammare och andra typer av tidiga smedjor och manufakturverk ingår också. De som byggdes för att göra produkter av det tackjärn och främst stångjärnet som inte exporterades. Ofta fanns flera typerna av bruk på ett och samma ställe eller i närheten av varandra om vattendriften räckte till.

Lite förenklat, industriperioden med de vattendrivna järn industrierna. Det är dessa, ofta på vackra platser som är de mest intressanta – för mig. Perioden 1500-talet till slutet av 1800 eller kanske i vissa fall en liten bit in på 1900-talet.

  • Innan verksamheten vid de många små och ännu vattendrivna bruken i Värmland började koncentreras kring till ett mindre antal. Innan den sk bruksdöden i slutet av 1800-talet
  • Innan det blev industriellt storskaligt.
  • Innan hyttor, hammare, smedjor och manufakturverk började kallas järn- och stålverk.

Kolla gärna på länken hur du närma dig materialet i ”Läsanvisningar

Minst lika intressant är den verksamhet som fanns omkring ”bruken” och det som behövdes för drift och underhåll. De som tog ned skog, transporterade och som gjorde träkol vid milorna. Alla körkarlar och de som jobbade med att hålla infrastruktur och transportleder öppna och som med häst transporterade råmaterial och träkol samt levererade färdiga produkter. De som grävde kanaler och byggde dammar osv osv. De som på olika sätt jobbade med allt runt smedjan eller hyttan tror jag sysselsatte flest. Gamla broar, körvägar, dammar, transport- och vattenleder osv är därför också mycket intressanta men kan vara svårare att läsa av. Det hinner hända mycket i naturen under mer än 150 år.

Känns… som om jag har kommit nära totala antalet i landskapet Värmland. Idag ligger det sammanlagda antalet identifierade hyttor och hammare på fantastiska 234 st under perioden. Antalet var nog troligen högre. Mellan raderna i litteraturen kan man nog förstå att det också fanns hyttor som aldrig hade fått sitt privilegiebrev och heller därmed aldrig ha funnits officiellt. Det var inte alla redan på den tiden som gillade att betala skatt.

I några fall har ett gemensamt namn på en hytta och hammare använts som egentligen är två separata. De kan ligga bara några 100-tals meter från varandra men vara två åtskilda bruk. I många fall har jag slagit ihop dem till på en och samma sida i mitt material och kompletterat med information om resp att det finns tex en Övre resp Undre. Även om de är identifierade och beskrivna i materialet som två på samma sida kanske jag ändå framledes komma att separera dem och det gör att brutto antalet sidor komer att öka och även då antalet hyttor och hammare med ett 10-tal.

Många gånger växte det upp ”kompletta” små industrisamhällen kring en älv eller lite större vattendrag som man dämde upp. Det kunde finnas både vattendriven hytta, hammare, smedja, såg och kvarn inom ett begränsat område. Det blev ett bruk… Det är ganska fantastiskt att tänka sig att förutom det stora antalet hyttor och hammare fanns ofta mer och fler som var vattendrivet. Alla dessa smedjor, kvarnar och sågar i början på industrisamhället var ju också vattendrivna. 

En liten klump i bröstet känner man ju när man ser att denna viktiga period ibland lämnas till förfall. Det vårdas inte, märks inte upp och synliggörs inte utan det tillåts växa igen. Fornminnen som är direkt kopplat till den mycket hårt arbetande befolkningens uppoffringar och historia tillåts rasa ihop eller växa igen. Ibland till och med mer eller mindre medvetet utan att någon reagerar. En extremt viktig, extremt krävande och egentligen lång industriperiod i Sveriges historia. Som förutom att den bidrog mycket till landskapets och landets ekonomi och samhällsutveckling även gjorde Sverige industriellt känt samt formade ett helt folk till att bli det vi blev kända för.

Har som sagts ovan valt att inventera hyttor, hammare och järnbruk under perioden i de socknar som fanns i landskapet Värmland. Den indelningen tror jag var mer naturlig förr. Länet var och är dock något mindre

Kartan kommer från Värmlands Släktforskarförening.

Läs även gärna betraktelser... min egen ”mentala” resa när jag har fördjupat mig i detta. Kanske har du mer input eller tom håller med…

Det är så klart bara kul om du som läsare har frågor, bilder, material, tips, ser felaktigheter eller har information som passar här och vill dela med dig av. Kommentera i så fall gärna (Under rubriken – längst upp till höger) Vill du hellre skicka mail så finns min mailadress här  

Finns också en bra site Filipstads Bergslag om ung samma sak och period. Siten om ”Nordens alla Kanaler” innehåller också mycket information och bilder.

Siten har från sitt ursprungliga syfte och mål utökats något. Transportlinjer där bl a NKLJ banans stationer har följts upp med gamla bilder. Färjelägen har inventerats och försetts med bilder. Mycket jobb återstår dock med att göra det komplett med mer bakgrundsinfo och nytagna bilder hur det ser ut idag.

Har i mitt arbete fått tillgång till en ”bildskatt”. Det finns bilder här som inte har med varken transportleder, hyttor och hammare att göra men som ändå kan vara mycket intressanta att få ta del av. Dessa kommer att läggas under rubriken ”NOSTALGI O KURIOSA”. Vår historia och bakgrunden till dagens samhälle tillhör oss alla… eller?