Gustavsfors-Gustafsforshyttan (Hagfors)

karta
karta_koo 

lantmäteriet

Riksantikvarieämbetet1) Hyttruin, 50×50 m (NV-SÖ). Av byggnaden återstår nu endast fragment av väggarna, SÖ-gaveln är mest bevarad, samt nedre delen av masugnen. Väggarna är murade av slaggtegel, masugnen av sten. Inom samma byggnad finns även 1 rostugn. Hyttan igångsattes 1746.Runt om nr 1 är 2) Hyttområde, oklar begränsning, troligen 40-250×80-120 m (Ö-V). Inom angivet område ska finnas 1 vattenränna? 1 kanal, 1 malm upplag, 2 kolhus, 1 magasin, 1 järntorg, 1 slaggvarp, 1 upplag för slaggtegel, 1 smedja och 1 kvarn. 

Tidsperiod 1746 – 1887

cgipict-img3
Bild #16. Värmlandsarkiv SEVA_11252_30 UHB 1914 C 
cgipict-img4
Bild #15. 
cgipict-img (1)
Bild #14. Fotoår 1880 Nedre bruket – Stångjärnssmedjan och till höger kolhuset. Fotograf okänd. Arkivbildare UHB. Bilden finns i Värmlandsarkivs fotodatabas
cgipict-img (2)
Bild #13. Fotoår 1880. Stångjärnssmedjan. Arkivbildare UHB. Bilden finns i Värmlandsarkivs fotodatabas
cgipict-img (3)
Bild #12
cgipict-img (12)
Bild #11. Nedre stångjärnssmedjan. Fotoår 1914. Fotograf okänd. Arkivbildare UHB. Bilden finns i Värmlandsarkivs fotodatabas
cgipict-img
Bild #10
Gustafsfors bruk
Bild #09
0053_stor_DxO
Bild #08. 
0055 Smeder Stjärfors 2 copy
Bild #07. Smeder Gustafsfors
0056Gustafsfors Hyta
Bild #06.
0057
Bild #05. 
0058 Gustavsfors bruk smrder 4 kopiera copy
Bild #04. Smeder Gustafsfors.
Gustava Kyrka 1880
Bild #03. Gustavsfors kyrka 1880. Fotograf okänd
Gustava övre bruket Stångjärnsmide
Bild #02. Stångjärnssmide Övre bruket
Web_1122 Gustavsfors bruk 1914 .jpg
Bild #01. Fotograf okänd. Fotoår 1914. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors

Input från andra

  • Jan Kruse….
    103371531_10218107849821002_5861470808064393216_o

Egna bilder 180707

Egna reflektioner 180707

En plats värd att besöka. Denna historiska plats har mycket att visa. Har bara lagt till bilderna än så länge.

Intressant är att tackjärnet och kanske även malmen transporterades båtvägen till Geijersholm. Där gjorde man stångjärn eller andra smidesprodukter som sedan drogs/sköts på järnväg till Malta. Där lastades det om igen för sjötransport ned till Hagfors.

Gick upp till dammen. Det är en ganska lång stränga som man ledde vattnet till hyttan, och vattenhjulet eller kanske tom vattenhjulen. Bortåt 500 meter.

Källor och länkar 

  • Jalmar Furuskog ”De värmländska järnbruksbygderna” 1924
  • Värmlandsarkiv
  • Lantmäteriet
  • Värmlandsarkiv
  • Riksantikvarieämbetet
  • Informationstavlor på plats
  • Harmens register i riksarkivet innehållande en förteckning i bokform över bruk och hyttor i Sverige och Finland.  Sammanställning i pdf-form från http://media.smedforskning.se/Svenska-bruk_socken.pdf
  • Bilder från Roy Palm – Hagfors
  • Boken ”Jeoorj Larsson berättar” utgiven 1974 av Hagfors Hembygdsförening