Lennartsfors bruk (Årjäng)

karta
karta_koo
lantmäteriet
Fra Dalslands canal VI. Lennartsfors.jpg

Här fanns förr ett järnbruk, vid den sluss, som förenar sjön Foxen med sjön Lelången.  Lennartsfors är liksom Charlottenberg och Töcksfors en gammal bruksort som numera lever på mindre industrier. Det byggdes en vattenkvarn i Lennartsfors redan på 1500-talet och från 1600-talet fanns här en vattendrivet sågverk. Lennart Uggla och Gustaf Ekman byggde ett järnbruk vid Ränkeforsen cirka 1840, vilket dock lades ner 1877. På 1880-talet byggdes istället en trämassefabrik på platsen vilken var i drift till 1940.

Kommunikation och leder

Slussarna i Lennartsfors utgör en del av Dalslands kanal och byggdes 1865. I och med dessa slussar utgör Lennartsfors en viktig knutpunkt mellan flera olika vattenleder.

Annat – Ortsnamn

Namnet Lennartsfors kommer efter Lennart Uggla och har varit ortens namn sedan 1839. Tidigare kallades orten för Ränkefors efter Ränkeforsen.

Tidsperiod järnbruket 1840 – 1877

Bild #10. Fotograf okänd. Fotoår 1890. Bilden visar enl kommentar från FB trämassefabriken som var igång till 1940. Bildkopia från Jan Lambertsson – Filipstad
104429694_10213531113231477_488840928399639279_n
Bild #09. foytograf okänd. Fototid tidigt 1900-tal. Bildkopia från Fredrik Nilsson
022wZVhKJNZv.jpg
Bild #08. Vattenfall vid Lennartsfors bruk. Fotograf i Almquist. Fotoår 1929. Bildkopia från Tekniska museet ID# TEKA0122363
umax872.jpg
Bild #07. Målning målad av Christoffer Wallroth – Filipstad. År okänt. Bildkopia från Roy Palm – Höje
124182408_1
Bild #06. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Höje
166784557_bc2e4f4a-2321-491a-892e-6d08b8ab3fe7
Bild #05. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Höje
Lenartfors Bruk
Bild #04. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Höje
Lenartsfors bruk (2)_DxO
Bild #03. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Höje
lennartforss bruk (2)
Bild #02. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Höje

Egen reflektion 

Riksantikvariämbetets kartlager visar inga lämningar av järnbruket. Det byggdes ju även en pappersfabrik på samma plats så det finns helt klart inte längre något att av det tidigare järnbruket.  Det anlades också ganska sent så det var troligen inte ens vattendrivet

Källor och länkar

  • Wikipedia
  • Jalmar Furuskog ”De värmländska järnbruksbygderna” 1924
  • Lantmäteriet
  • ”Riksantikvarieämbetet”
  • Harmens register i riksarkivet innehållande en förteckning i bokform över bruk och hyttor i Sverige och Finland.  Sammanställning i pdf-form från http://media.smedforskning.se/Svenska-bruk_socken.pdf
  • Bilder från Roy Palm – Hagfors
  •