Torskbäckshyttan (Filipstad)

karta

karta_koo

lantmäterietRiksantikvarieämbetetHyttområde, 200×100 m (NÖ-SV), bestående av 1 hyttruin, 1 rostugns ruin, 1 slaggvarp, 1 hjulgrav, 1 smedja, 1 uthus, 1 kolhus samt 1 mindre hus (våghus). Intill och V om bäck (N-S) är:Hyttruin, kvadratisk, 9×9 m (N-S) och 15 m h. Kallmurad av huggengråsten med järnförband upp till 3,5 m, där ovanför 3 mm ulltimring med järnförband och stockförband, där ovanför 3,5 m murar av slaggtegel med järnförband sen sist 3 m brädväggar. Ovanför mulltimringen är ett snedtak av bräder. Ruinen är täckt med ett toppigt sekundärt brädtak. På alla sidorna är utslags-och/eller formbröst, 2,5-4,5 m br, 2,5-3 m h och 3,5 m dj med tak av innerst järnplåt, sedan järnbalk och glimmerskiffer. I Ö utslagshålet är inhugget: 1813:OAS. Pipan, av vilken något syns i utslagsöppningarna är 2 m diam, murad, innerst tegel. Yttre diam är 4,5 m, utanför tegeln är slaggtegel. På kransen ligger en järnring. Till en dörröppning i hyttruinens v sida, är på en av slagg och gråsten lagd uppfart av bräder. Hyttruinen ligger i en rådstuga, 22×15 m (N-S) med väggrester i S, V och N, 0,5-3 m h av slaggtegel och gråsten. 2 m NÖ om 1 är en hjulgrav 4×2 m (N-S)och 0,7 m synligt dj, avhuggen gråsten. I denna är rester av Uthuset är, 8×4 m (ÖNÖ-VSV) och 4 m h av murat slaggtegel och bräder. Täckt med instörtat spåntak. Slaggvarpen är, 60×30 m(Ö-V) och intill 3 m h. Till största delen beläget i vattnet.Kolhuset är 23×9 m (ÖNÖ-VSV) av slaggtegel och plåttak. Används numera som garage. Våghuset är 5×4 m (N-S) av trä. 

Information från andra

  • Anders Möller – Kalmar berättar.... Vid Torskebäcken finns sänkta pråmar men vi har inte dykt där då det var långt att släpa den tunga dykutrustningen.
  • Jan Kruse…. 
    103371531_10218107849821002_5861470808064393216_o

Tidsperiod 1540 – 1907

Torskbäckshyttan var en av de tre hyttor som anlades utefter sjön Yngens östra sida. De andra var Bornshyttan och Åskaghyttan.

64409569_455989471904707_3953800472967512064_n.jpg
Bild #08. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Plm – Höje
62048783_406181139981560_5210801911468392448_n
Bild #07 Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors
61747721_330834864279774_3290627307370184704_n
Bild #06 Fotograf okänd. Fotoår 1917. Jan Kruse skriver ”Anrikningsverket vid Torskebäcken, Filipstads bergslag, år 1917. Var endast i gång några få år”. Reparerad bildkopia från Roy Palm – Hagfors
49288361_446148269253369_7280498264309235712_n (1).jpg
Bild #05 Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors

umax1515

Bild #04 Bergsmansgården Torskebäck 1900. Konstnär Holmström. Bild från Jernverkets bildarkiv

40990_10150254657645478_8225301_n
Bild #03 Fred Holm 2010 skrev…. Torskebäcken från sydväst omkring 1890. Bilden troligen taget från anrikningsverket som låg rakt över Torskebäcksviken från hyttan sett. Nere vid strandkanten på denna sida är möjligen ett båthus. På näset på andra sidan viken syns malmvåghusen. Framför hyttan syns kolhusen.
Längst till höger i bild skymtar hyttstugan. Till vänster i bild syns herrgården som brann ned 1934. Foto från Värmlands museum. Okänd fotograf. 
umax1517
Bild #02 Torskebäckshyttan 1918. Konstnär Olof W Nilsson. Från Jernverkets bildarkiv
022ynUn33FiY
Bild #01 Fotograf okänd. Bild troligen från 1930-talet

Egna bilder 180610

Inte så mycket kvar av vattnet i Torskbäcken längre…

Beskrivnings på plats
Beskrivning på plats
Beskrivning på plats
Fanns mycket slagglämningar nere vid sjön

Egna reflektioner 180611

Detta var en överraskning. Så fint bevarad stora delar av anläggningen ändå är. Dock inte mycket vatten som rinner i Torskbäcken längre. Vi var inte upp till dammen och tittade. Där finns nog förklaringen varför det inte rinner mer vatten i bäcken. Det behövs ju inte heller längre.  Fina beskrivningar på platsen och det går också att gå in i hytthuset. Finns inget lås så jag antar det är OK att göra det

Byggnaderna runt om är också intressanta att se och kul att det också är kvar

Källor och länkar

  • Wikipedia
  • Furuskog, Jalmar (1924). De värmländska järnbruken: kulturgeografiska studier över den värmländska järnhanteringen under dess olika utvecklingsskeden. Filipstad: Bronellska bokhandeln. Libris 8286
  • Lantmäteriet
  • Jernkontorets bildarkiv
  • Tekniska museets bildarkiv
  • Riksantikvarieämbetet
  • Informationstavlor på plats
  • Harmens register i riksarkivet innehållande en förteckning i bokform över bruk och hyttor i Sverige och Finland.  Sammanställning i pdf-form från http://media.smedforskning.se/Svenska-bruk_socken.pdf