Långbanshyttan (Filipstad)

karta2

karta_koo

lantmäteriet

RiksantikvarieämbetetHyttområde, 145×50 m (ÖNÖ-VSV), bestående av 1 hytta, 1 rostugnoch 1 rådstugbyggnad, 1 hyttkammare och 1 varmapparat hus. Hyttruin, 10×10 m (SSÖ-NNV) och ca 14 m h. Kallmurad av liggande gråstensblock upp till 4.5 m h varefter slaggstenstegel med järnförband vidtar. På alla sidor utslagshål, varav det S är igenfyllt, 3.5-5 m br, 3-3.5 m h och 3 m dj. Pipan är 4 m diam och murad av tegel. På V väggen är inskrift: Bygd HF IOS. LBÄ1855. På V sidan är ett uppfodringsverk av trä på högkantställda stockar med järnskenor och ett hjärnhjul vid masungskransen. Rådstugebyggnaden är av gråstensblock och slaggtegel. Taket är täckt med tegel. SSV om hyttruinen inomsamma byggnad är: Rostungsruin, 3-4 m diam, murad av tegel medjärnförband. Huset SV om hyttruinen var sintringsverk men används nu som samlingslokal. Anlagd: 1560 Nedlagd: 1930 Alla byggnader är restaurerade och byggnadsminnesförklarade. Masugnenär från 1855 och påbyggd 1869. Rostugnen är från 1847. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok under Dokument och bilder.

 

Lämningen består av

Hyttlämning – Typ: hytta/ugn, antal 1
Hyttlämning – Typ: rostningsplats, antal 1

RiksantikvarieämbetetHammarområde, 70×40 m (ÖNÖ-VSV), bestående av 1 hammarruin, 1 slaggvarp och 2 vattenrännor. Hammarruinen är 20×7 m st och intill 1.3 m h av kallmurad sinnersten. Fäste för hammaren kvar.Slaggvarpen är 25×15 m st och intill 3 m h. Vattenrännorna är10-30 m l, 3 m br och intill 1 m dj. Med sinner- och gråstensmurade kanter. Området ansluter i VSV till Långbanshyttan. Se RAÄ 62. Hammaren privilegierad 1646. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok under Dokument och bilder.

Lämningen består av

Dike/ränna – antal 2
Hammare/smedja – Typ: hammare, antal 1
Hammare/smedja – Typ: slagg/slaggvarp, antal 1

RiksantikvarieämbetetHammarområde, 75×25 m (NÖ-SV), bestående av 1 hammarruin och 1slaggvarp. Hammarruinen är 11×6 m st och intill 2.5 m h avkallmurad huggen gråsten. Slaggvarpen är 17×8 m st och intill 1 mh. I områdets NÖ del är en av slagg uppförd dammvall. Sannolikt uppförd i samband med anläggande av Bessermerverk/kraftverk. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok under Dokument och bilder.

Lämningen består av
Hammare/smedja – Typ: hammare, antal 1

Hammare/smedja – Typ: slagg/slaggvarp, antal 1 

Långbanshyttan.jpg
Långbanshyttan 1923

Ligger mellan sjön Långban i öster och Hyttsjön i väster.

Gruvbrytningen startade troligen redan på medeltiden, men det var först 1711 som brytningen kom igång på allvar vid Långbansgruvan.

Redan i mitten av 1500-talet byggdes en hytta i Långban, Långbanshyttan, vilken emellertid först användes för malm från Persberg. Långbanshyttan lades slutligen ned 1933 och är idag byggnadsminne, renoverad med AMS-medel 1980-83. Memorial John Ericsson.jpg

John Erikssons födelsehus samt minnessten 

 

 

I dag är Långban ett betydelsefullt besöksmål och flera byggnader från gruvepoken finns bevarade. Vid disponentgården, som fortfarande finns kvar, föddes uppfinnaren John Ericsson och hans bror Nils Ericson.

Långbanshyttan hade på av ojämn vattenrinning svårt av och till med vattendrivningen och då den inte kunde producera tillräckligt med tackjärn lades den ned. Malmen hämtades både både från egna gruvan och från Persberg. Tackjärnet bearbetades vidare vid Lesjöfors eller såldes till utländska köpare. Hammaren som varit igång sedan 1700-talet lades ned 1808 och smidesrätten flyttades till nyanlagda Myrmansfors vid Rämen.

Kilseljärnet, ett mineral som fanns på platsen gjorde att man startade upp ett litet sliperi som tog sin början 1827.

Tidsperiod 1560 – 1933

67401435_2321087314678720_2196367011552952320_o
Bild #10. ”Tiberska muséet”. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia Jan Lambertsson – Filipstad
010
Bild #09
umax929
Bild #08. Oljemålning av Karl Jansson 1860 talet. Foto Jernverkets bildarkiv

27750039_1840281029340156_239658318970614333_n

Bild #07

x84
Bild #06
x851 Bessenerblås vid Långbabshyttan 1894 _DxO
Bild #05
x854 Langbans_hyttan
Bild #04

x175352443_3aed4f46-5ccd-431f-97a9-4b083ce1a702

Bild #03

xLångban inne i gruvan 1791 träbron o trappan bygdes 1787
Bild #02
Långshyttans Bruk
Bild #01

Input från andra

  • Jan Kruse….
    103371531_10218107849821002_5861470808064393216_o

Egna bilder 180609

 

Avfotograferad bild på plats vid Långban
Egen bild. Fototid 190819. Blåsmaskinen fanns vid Långbanshyttan men står idag utanför Lesjöfors museum
Egen bild. Fototid 190819. Blåsmaskinen fanns vid Långbanshyttan men står idag utanför Lesjöfors museum

Reflektioner 180611

En fantastiskt välbehållen hytta och arbetsplats. Verkligen kul att gå omkring här.

Bilden ovanför fanns utanför hyttan. Den kan man stå och se länge på och ha många tankar och åsikter om. En svunnen tid men ändå inte så länge sedan och troligen fanns andra sätt att se på människor. Har inget med just Långban att göra för jag har sett flera gamla bilder med liknande motiv på plats på andra ställen. Det som har krupit inpå allteftersom och som är lite nytt för mig är att så många av de som jobbade inom gruvnäringen eller framställning av tackjärn och stångjärn under vattendrift tiden deltog i den stora utvandringen till Amerika. Inte bara drängar och andra inom jordbruksnäringen.

Men det som ändå under min kartläggning och arbete känns djupast och mest…. och som förmodligen hänger ihop med den stora utvandringen är om… barnen på bilden hade något val när patron kom och kanske inspekterade hur ”mogen” man var när bruket behövde mer folk eller när föräldrarna ville ha hjälp med ekonomin. Det är lätt att tänka sig att det var svårt på många plan. Kanske var det den möjligheten man såg framför sig som ung man… när man hade jobbat i gruvan eller hyttan från tidig barndom och visste hur det livet skulle bli

Källor och länkar

  • Wikipedia 
  • Carlborg, Harald (1931). Långbans malmtrakt i Filipstads bergslag, Värmlands län. Filipstad. Libris 341099
  • Kruse, Jan (2010). Historien om Långbans gruvor : Norsborg: Recito. Libris 11865765. ISBN 978-91-86539-58-0
  • Långban gruv- och kulturby / [redaktör: Andreas Hansen ; redaktion: Åsa Hallén, Andreas Hansen, Mattias Libeck, Larseric Vänerlöf].
  • Värmland förr och nu, 0349-036X ; 114. Karlstad: Stiftelsen Värmlands museum. 2015. Libris 18738574. ISBN 9789185224876
  • Bergshanteringen i Filipstads bergslag
  • Jalmar Furuskog ”De värmländska järnbruksbygderna” 1924
  • Harmens register i riksarkivet innehållande en förteckning i bokform över bruk och hyttor i Sverige och Finland.  Sammanställning i pdf-form från http://media.smedforskning.se/Svenska-bruk_socken.pdf
  • Bilder från Roy Palm – Hagfors

En reaktion till “Långbanshyttan (Filipstad)

Kommentarer är stängda.