Stöpsjöhyttan – Styfsjö (Filipstad)

karta

karta_koo

lantmäteriet

021Enl Jalmar Furuskogs bok (sidan 133) hade Stöpsjöhyttan det finaste läget närmast Lersjödalen inte långt från Nordmarksgruvorna. Är också den tidigast byggda. Den finns angiven i 1606 års jordebok och skattelagd 1601. Två harmmarsmedjor uppfördes på denna plats. Den första byggdes å¨1630 talet och fick privilegierna 1640. Den andra anlades 1655. Bägge hamrarna blev utdömda 1689. Fanns en kvarn på samma plats som benämndes ”Stöpsjö kvarn”

Tidsperiod 1601 – 1882

Riksantikvarieämbetet1) Hyttområde, 105×50 m (ÖNÖ-VSV), bestående av 1 hyttruin, 1rostungsruin och 1 slaggvarp. Hyttruinen, kvadratisk, 9×9 m(NÖ-SV) och 7 m h. Yttermurarna av huggen gråsten med järnförband. I alla sidorna utom den SV är utslagshål, därav detNV helt fyllt med jord i samband med anläggandet av en såg. Utslagshålen är 3-4 m br, 3.5 m h och 3.5 m dj, täckta med tak avjärnbalk och glimmerskiffer. I SÖ utslagshålet är på väggenföljande inskription: af 1. Chr.S.FR.TB./År 1837 I från NÖ utslagshålet är en öppning till pipan, 1.5-2.5 m diam. Pipan ärinifrån byggd av tegel med påsintrad slagg, där utanför sand och gråsten. Ruinen täckt av 6 varv timmer och ett plåttak.Rostungsruinen, kvadratisk, 8×8 m (NÖ-SV) och 2.5 m h. Från dammen leder en ränna längs rostungsruinen. Rännan är byggd avslaggsten. Slaggvarp, ca 100×25 m (NÖ-SV) och i skärningen motbäcken intill 2 m h. Slaggen är synlig endast i bäckskärningen. Den är gråvit, porös, tung- och blåsig med inslag av grön fluten slagg. Varpen är övertorvad. Enligt 1967 års inventering finns ytterligare ett slaggvarp N om området där en smedja är belägen.1993 syntes ingen slagg här. På N sidan av vägen ska det under en lada ligga en grund efter ett kolhus. Vid 1993 års inventeringsyntes inget som tydde på detta.


neg7164
Lämningar av masugnsmuren. Foto av JV Danielsson 1909

umax1414

Pennteckning Ernst Danielsson 1890. Foto från Jernverkets bildarkiv

Stöpsjöhyttan. Hytta med blåsmaskin.
”Hytta med blåsmaskin”. Årtal okänt. Fotograf Sixten Rönnow
Stöpsjöhyttan. Mannen på bilden är brukspatron Carl Danielsson.
Stöpsjöhyttan. Årtal och fotograf okänt. Mannen på bilden är brukspatron Carl Danielsson.

Egna bilder 181205

Fantastiskt fin plats och som ruin välskött. Röjt och tom klippt. Den gamla bron finns kvar liksom det vackra räcket

Byggd av ??? 1837. Stämmer och stämmer samtidigt inte. Det har funnits hytta här sedan 1601 men den har säkert byggts om mer än 1 gång. De första var enklare sk mulltimmer hyttor. Den sista ombyggnaden till kallmurad sten var nog som det står 1837. Antagligen ett försök att modernisera och hänga med. Den lades ned 1882.

Dammen troligen sig lik sedan då

Vattenrännan ned till hyttan som det satt 1 eller 2 vattenhjul utefter

Enbart den vackra bron är värd ett besök

Skulle tro att detta är smedjan som användes när det begav sig

Egen reflektion

En vacker plats och ett fint skött fornminne.

Källor och länkar 

  • Wikipedia
  • Jarl Furuskog ”De värmländska järnbruksbygderna” 1924
  • Lantmäteriet
  •  Tekniska museets bildarkiv
  • Jernkontorets bildarkiv
  • Riksantikvarieämbetet
  • Harmens register i riksarkivet innehållande en förteckning i bokform över bruk och hyttor i Sverige och Finland.  Sammanställning i pdf-form från http://media.smedforskning.se/Svenska-bruk_socken.pdf