Bosjöhyttan-Gräsbosjöhyttan (Filipstad)

karta

Förutom hyttan vid Bosjön bör man följa stigen utefter ån eller älven upp till sjön Tjärnenkarta_koo

lantmäteriet

Bosjoehyttan1.jpg
Från Wikimedia Commons

Före detta järnbruk i Färnebo socken, Filipstads kommun.

Bosjöhyttan, eller Gräsbosjöhyttan, som den då kallades, privilegierades år 1637. Hyttan anlades vid Svartåns inflöde i Bosjöns norra ände av två borgare i Filipstad, Nils Svensson och Erik Stensson. Grässbossiöhÿttan omnämns för första gången i 1638 års jordebok. Under 1680-talet ägdes hyttan av den tyskfödde borgmästaren i Filipstad, Evert Strokirk (1608-1687), och några fattiga bergsmän av finsk härkomst. Vid Bosjöns södra ände hade det i mitten av 1600-talet uppförts en stångjärnshammare, vilken privilegierades 1642. Strokirk fick år 1660 ett nytt privilegium på denna anläggning och året därpå uppfördes en hammare.

Malmen till den avlägset belägna Bosjöhyttan togs från Nordmarks gruvor och fick då fraktas över en mycket backig och svår väg. Trots detta kom Bosjö bruk snart att bli en betydande anläggning, detta främst tack vare en driftig ledning och god tillgång på vatten och skog. År 1841 kom bruket i Herman Gustaf Geijers ägo. Han var för övrigt själv född år 1805 på Bosjö bruk. Geijer dog i Brattfors 1881.

Stångjärnshammaren vid Bosjö bruk nedlades 1861 och drygt tjugo år senare, 1883, blåstes även hyttan (Bosjöhyttan) ned för sista gången. Hyttan ombyggdes dock då det var meningen att driften skulle återupptas. Så blev det emellertid inte, istället anlades ett träsliperi omkring år 1890 ett stycke ovanför hyttan. En snickerifabrik uppfördes samtidigt.

1912 byggdes en smalspårig järnväg, Lindfors-Bosjöns Järnväg, av den dåvarande ägaren Albert Bergström (son till grundaren av Finshyttans bruk, Olof Bergström) från Bosjön till Lindfors station på Bergslagsbanan för att frakta träprodukterna. Träsliperiet i Bosjö bruk nedlades 1914 och 1916 sålde Bergström sålde bruket till Billeruds AB. 1917 såldes även järnvägen av Bergström, som lämnade Bosjö bruk samma år. Snickerifabriken nedlades 1921 i samband med att den brann ner för andra gången. Det mesta virket gick då till Billeruds sulfitfabrik vid Slottsbron. Transporterna skedde med järnvägen, den så kallade Bosjöbanan, (endast sommartid) eller medelst flottning till Sunnemo. Järnvägen, som förde en tynande tillvaro under 1930-talet, nedlades slutligen i början 1940-talet.

Ruinerna efter Bosjöhyttan som lades ned 1883, revs till stora delar 1920. De återstående delarna restaurerades i mitten av 1950-talet. Under 1990-talet stagades de kvarvarande delarna av hyttpipan upp med hjälp av cement och stålbalkar efter ett ras. Samtidigt byggdes också ett tak över hyttruinen. Bredvid hyttan finns också lämningar efter rostugnen.

Bosjö herrgård består av en vitstruken mangårdsbyggnad med locklistpanel, uppförd år 1719. Vidare finns en vitslammad bagarstuga i sten från 1700-talets mitt, en uthusbyggnad från 1800-talets slut, en timrad bod från samma tid samt ett vagnslider och stall från början av 1900-talet. På Smedgården finns en rödfärgad loftgångsbod från omkring år 1800.

Kärn eller ’’Tjärn’’, belägen vid en mindre sjö strax norr om Bosjö bruk är en mycket välbevarad gammal bergsmansgård. Både huvudbyggnaden och den knuttimrade loftboden med pyramidformat tak är bevarade i ursprungligt skick. Huvudbyggnaden är en timrad panelad parstuga som innehåller takmålningar daterade till 1736 samt stoff-tapeter från samma tid. På gården finns även en lillstuga från 1800-talets början samt ett flertal uthusbyggnader från 1800-talets slut och 1900-talets början. Enligt en karta från år 1718 låg ett torp vid namn Hindrichstorp på platsen. Gården blev byggnadsminne 1975.

RiksantikvarieämbetetHyttområde, 150×65 m (ÖSÖ-VNV), bestående av 1 hyttruin, 1 rostungs ruin, 4 kolhus, 1 slaggvarp. Hyttruinen, kvadratisk, 9x9m (NNÖ-SSV) och 8 m h. Murarna av huggen och ohuggen gråsten med järnförband. Ovanför gråstenen finns 1-2 lager med slaggstens tegel. I Ö, S och V är utslagshålen, 2-4.5 m br, 2-4 mh och 4 m dj, med tak av järnbalkar av glimmerskiffer. I S utslagshålet är inskriften: 1753 AE. I S utslagshålet är en öppning intill pipan, 1-2 m diam, murad av tegel med ned till på sintrad slagg. Pipan sticker 1 m ovanför yttermuren. S och V sidan samt utslagshålet tak har under 1993 förbättrats med cement. Åtta stålbalkar, ca 0.15 m från ruinens väggar har rests för att bygga ett nytt tak, ännu ej rest vid besiktningen.Snedställda balkar har lagts för att stadga upp ruinens väggar.Schaktningar i samband med restaureringen har utförts V om ruinen intill 3 m från väggen. Rostungsruinen, nedtill kvadratisk, 5x5m, 3.5 m h. Vid 2 m rund 4 m diam murad av slaggstens tegel. Hyttruinen och rostungsruinen ligger inom en rådstuge byggnad,40×15 m (NNÖ-SSV) och intill 2 m h. Lämningarna är restaurerade omkring 1955. Kolhusen är 18×10 – 34×10 m (N-S) och (Ö-V) och 0.5-1 h av delvis synliga murar av gråstenar. Området mellan hyttruinen och kolhusen är fylld med kolstybb, i ytan. Denna plats kallas för hyttbacken. Slaggvarpet är ca 60×60 m och intill 3 m h. Ytan är ojämn. Slaggen är gråvit-gråsvart, porös, blåsig och tung med inslag av grön fluten slagg. Närmast vägen har slagg tagits bort.

Bosjökanalerna

Finns också intressant information från Åke Johansson att titta på och läsa om och som just rör kanalerna runt Bosjöhyttan. Siten som helhet heter site ”Nordens alla kanaler” 

Tidsperiod 1637 – 1883

Äldre bilder

umax162
Bild #11. Pennteckning Bosjöhyttan av Sigge Bergström 1901. Bild från Jernkontorets bildarkiv
umax3393
Bild #10. Bosjöns såg och snickeriverkstad 1890 talet. Okänd konstnär. Från Jernkontorets bildarkiv
umax3393b
Bild #09 ”Bosjöhyttan omkring 1900”
cgipict-img
Bild #08. Värmlandsarkiv. Nedlagda Bruk. Bosjö bruk. En gammal pråm, använd för tackjärnsfrakt mellan Bosjöhyttan och Bosjöhammaren. Fotoår 1912. Fotograf okänd.
cgipict-img (1)
Bild #07. Värmlandsarkiv. Nedlagda Bruk. Bosjö bruk. Rådstugan i Bosjöhyttan. Blyertsteckning av Sigge Bergström år 1901.

1085 Bosjöhyttaninnan rivning 1930

Bild #06 ”Bosjöhyttan före rivning”

1088 Bosjö bruk Kvartstamprn 1910

Bild #05 ”Bosjö bruk med kvartsstampen”

67303994_2318743178246467_5915841529208897536_o

Bild #04. ”Bergsmansgården” Fotograf okänd. Fotoår 1900-talet. Bildkopia från Jan Lambertsson – Filipstad

 

Bosjöhyttan före rivning 3

Bild #03 ”Bosjöhyttan före rivning”

67292662_2318743288246456_4787437965670350848_o

Bild #02. ”Bosjö bruks herrgård 1954” Fotograf okänd. Fotoår 1954. Bildkopia från Jan Lambertsson – Filipstad

 

Bosjön bruk Rådstusen 1901
Bild #01

Egna bilder 

En vacker och stor arbetsplats en gång i tiden

Bild #10. Fototid 181019.
Bild #09. Fototid 181019.
Bild #08. Fototid 181019.

På skylten står

Vid hyttorna tillverkades tackjärn, en produkt som var alltför kolhaltig för att kunna användas till annat än gjutning. För att göra järnet smidbart förädlades det till stångjärn vid något av de många bruken med sina smedjor. 

Den första hyttan vid Bosjön uppfördes 1637 av två borgare från Filipstad. Nils Svensson och Erik Stensson. Malmen fraktades till hyttan på backiga och dåliga vägar från gruvorna i Nordmark. Genom sin konstruktion hade masugnarna begränsad livslängd. På en av den nuvarande masugnens murstenar står årtalet 1753 men den har senare ombyggts. Norr om masugnen resterna efter rostugnen. 

Järnhanteringen vid Bosjöhyttan lades ned 1883. Som på många andra håll efterträddes den av pappersmassetillverkning. Några hundra meter väster om hyttan anlades 1891 ett träsliperi som var i drift till 1915. Här fanns också en snickerifabrik vars verksamhet upphörde 1921. 

Bild #07. Fototid 181019.

Rostugnen och hyttan

Bild #06. Fototid 181019.

Ån eller älven som rinner från sjön Tjärnen ned till Bosjön. Bilden är uppströms

Bild #05. Fototid 181019.

Nedströms

Bild #04. Fototid 181019.

Finns flera vackra stenbroar vid Bosjöhyttan

Bild #03. Fototid 181019.

Det står på informationsskylten bredvid hyttan att efter nedläggningen startade men träsliperi och såg.

Bild #02. Fototid 181019.

Vet inte vad denna byggnad har använts till men hänger med stor sannolikhet ihop med bruksperioden. Skulle tro att det är ett slags magasin

Bild #01. Fototid 181019.

Input från andra

  • Jan Kruse har kommenterat och kompletterat med följande dokument
    103371531_10218107849821002_5861470808064393216_o

Reflektioner 181019

En stor och mäktig arbetsplats en gång i tiden. Det ser man på storleken på hyttan men också på storleken på slagghögarna. En plats att gå omkring på och försöka förstå hur det såg ut en gång.

Enl Harmens register nedan hade hyttan flera namn. Borsjö, Bosjö, Hättorpsjö, Hättsjö. Kanske fanns det flera inom samma område?

Källor och länkar

  • Wikipedia länk
  • Bosjöhyttan 
  • Hjalmar Furuskog, 1924: De värmländska järnbruken.
  • Albert Palmqvist, 1937: Finnehyttor i Värmlands bergslag.
  • Värmlandsrötter (http://www.genealogi.se/varmland/index.htm)
  • Lantmäteriet
  • Riksantikvarieämbetet
  • Informationstavla på plats
  • Harmens register i riksarkivet innehållande en förteckning i bokform över bruk och hyttor i Sverige och Finland.  Sammanställning i pdf-form från http://media.smedforskning.se/Svenska-bruk_socken.pdf