Brattforshyttan (Filipstad)

lantmäteriet

När Brattforshyttan anlades är inte känt, men en hytta finns upptagen i jordeboken från år 1540. I 1560 års skattelängd upptas 4 bergsmän och 9 husmän. I början av 1600-talet var hyttan nedlagd, men 1624 verkar den åter ha varit i bruk. Verksamheten torde dock åter blivit nedlagd, då den nämns som uppbyggd 1641.

Brattfors smedjan.jpg

Under 1600-talets första hälft uppfördes två stångjärnshammare vid Brattforshyttan; den nedre år 1615 och den övre i början av 1630-talet. Under 1640-talet tillkom ytterligare en hammare. Som så många andra järnbruk hade man problem med vattentillgången och långa transporter. 1689 beslöt man därför att Brattforshyttan endast skulle ha 1 hammare i bruk, som också finns noterat i Bergskollegiets anteckningar.

Brattfors hytta Olander.jpgTrots det ofördelaktiga läget, med ganska lång och dessutom besvärlig väg från gruvorna, kom Brattfors med tiden att utvecklas till en betydande järnindustri. Tillverkningen fördubblades under 1840-talet och steg efter lancashiresmidets införande år 1853 till än högre siffror.

cgipict-img (2)
Värmlandsarkiv SEVA_11258_27 UHB 1920 Fotograf Ölander 

Konkurrensen från de stora järnverken gjorde dock att produktionen snart minskade. 1913 köptes Brattfors bruk av Uddeholms AB. Smidet lades ned 1918, och två år senare nedlades även hyttan. Smedjan revs ganska snart efter den nedlagts. Hyttan finns däremot kvar och är bevarad som industrihistoriskt minnesmärke.

På informationstavlor vid hyttan kan man läsa följande ”Brattforshyttan nämns första gången i 1540 års jordebok över Värmland. Den var då en Mulltimmerhytta byggd i sten, timmer och mull och ägdes av fyra bergsmän. I början av 1600-talet låg hyttdriften nere men återupptogs 1641. Under 1615 togs en hammare i drift i närheten av hyttan för vidareförädling till smidbart stångjärn. På 1640-talet byggdes ytterligare en hammare. 

I början av 1800-talet sålde bergsmännen de flesta andelarna i Brattforshyttan till brukspatronen Christoffer Reinhold Geijer. Hyttan blev den största tillgången i patronens brukskomplex som näst Uddeholm AB var det största i Värmland. Som en av de första hyttorna i landskapet byggdes Brattforshyttan om med stenmasugn 1835. Rostugnen uppfördes 1847. Efter vissa om och tillbyggnader 1899 fick hyttan det utseende den har idag.  År 1913 köptes Brattforshyttan av Uddeholm AB. Smidet lades ned 1918 och hyttan 1920″.

RiksantikvarieämbetetHyttområde. Byggnadsminne ca 250×160 m bestående av kvarstående masugn och rostugn. Vårdat och skyltat”.

 

Tidsperiod 1540 – 1920

Äldre bilder

67758805_2337875969666521_6826402392989237248_o
Bild #22. ”Brattfors bruk”. Fotograf okänd. fotoår okänt. Bildkopia Jan Lambertsson – Filipstad
67327018_2315934408527344_7779999950061961216_o
Bild #21. ”Brattfors Hyttarbetare” Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Jan Lambertsson – Filipstad
0025 Brattfors Rostugn
Bild #20. ”Brattfors rostugn” Fotograf okänd. Fotoår okänt
86
Bild #19. Fotograf okänd. Fotoår okänt
129
Bild #18. Fotograf okänd. Fotoår okänt
829 Brattfors sista kvarvarande smälthärden 1917
Bild #17. ”Brattfors sista kvarvarande smälthärd” Fotograf okänd. Fotoår 1917
49346206_2126701697641249_1006759970772877312_n.jpg
Bild #16. Brattforshyttan. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors

961 Brattfors Smältsnedja vattenrännan till masugnshjelet 1910

Bild #15. Fotograf okänd. Fotoår okänt

962 Brattfors bruk 1925
Bild #14. Fotograf okänd. Fotoår okänt
963 Brattfors hyttan 1881
Bild #13. Fotograf okänd. Fotoår 1881
967 Brattfors Smältsmedjan nedlagd 1918
Bild #12. Brattfors smedjan. Nedlagd 1918. Fotograf okänd. Fotoår 1917
969 Brattfors bruk traversystem 1925
Bild #11. ”Traverssystem” Fotograf okänd. Fotoår 1925
1011 Brattfors hytta rosthus o kolhus 1910
Bild #10. Fotograf okänd. Fotoår 1910
1014 Brattfors Masugn 1910
Bild #09. Fotograf okänd. Fotoår 1910
161136604_237cbc26-9943-4f39-ae83-59cb1fa67c79
Bild #08. ”Elven Brattfors”. Fotograf okänd. Fotoår okänt
bratfors herrgård
Bild #07. ”Brattfors Herrgård”. Fotograf okänd. Fotoår okänt

Brattfors (2)

Bild #06. Fotograf okänd. Fotoår okänt

 

Brattfors smeder
Bild #05. ”Brattflors Stångjärnssmedja”. Fotograf okänd. Fotoår okänt
brattforshytta001
Bild #03. Fotograf okänd. Fotoår okänt
27971971_1852201808148078_8946451111760516428_n
Bild #02. Fotograf okänd. Fotoår okänt
28165132_1853446464690279_1937618801212685852_o
Bild #01. Fotograf okänd. Fotoår okänt

Egna bilder 180513

Egna reflektioner 180514

En av de bäst bevarade mindre hyttorna i Värmland. Fin plats och det är intressant att gå omkring här. Finns lämningar på bägge sidor om älven. De på andra sidan, vid det som troligen är rostugnen, håller det dock på att växa igen vilket är synd.

Det finns även lämningar på andra sidan älven. Det är lätt att se var vattenhjulet satt i rännan. Vet dock inte vad det var specifikt för ugnar eller annat på andra sidan eller vad de användes till.

Källor och länkar

  • Brattforshyttan 
  • Wikipedia  
  • Jalmar Furuskog ”De värmländska järnbruksbygderna” 1924
  • Lantmäteriet
  • Riksantikvarieämbetet
  • Informationstavlor på plats
  • Bilder från Roy Palm – Hagfors
  • Harmens register i riksarkivet innehållande en förteckning i bokform över bruk och hyttor i Sverige och Finland.  Sammanställning i pdf-form från http://media.smedforskning.se/Svenska-bruk_socken.pdf