Glumshammaren-Glum-Glumserud (Kristinehamn)

karta

karta_koo

lantmäterietRiksantikvarieämbetetLämningar efter hytta och hammare. Inom ett 100×80 m (NNÖ-SSV) finns:Ett nästan helt förfallet trähus, 7×6 m (NÖ-SV), av okänd funktion med en spismur.24 m NÖ om 1 är: Husgrund?, rest av, i vilken det finns en stenskodd hjulgrav ?,2.5×1 m st (Ö-V).5 m N om 1 är N änden på:Slaggvarp, 60×30 m (NÖ-SV) och intill 4 m h av mestadelshammarslagg, men även hyttslagg. Möjligen fortsätter slaggvarpen 3m under den intilliggande åkern. Slaggvarpen har i sen tid använts som avskrädeshög varför dess begränsning är svåröverskådlig. Individ 1 är byggd ovanpå slaggvarpen.Enligt storskifteskartan (act 123) låg övriga hus i den nuvarande åkern, V om individ 1. På andra sidan älven, 30 m V om väg (NNV-SSÖ):Ett 80×20 (NNÖ-SSV) område, rikligt med slagg, troligen resterna av1 slaggvarp. Det finns även gott om kolbemängd jord, speciellt i ett 7 m VSV om väg (NNV-SSÖ), liggande grönsaksland. Vid 1988 års inventering kunde inga spår efter hyttruinen eller hammarfästenapåträffas. Platsen används numera som avfallstipp. Enligt Torvald Svensson, Västanå, fanns det tidigare på platsen en järnhäll med inskription (okänd text). Denna borttogs dock i sambandmed ombyggnad av bron, 1960. Äldsta belägg: hyttan 1669, hammaren 1644 och 1721 och kvarnen 1697. Vid granskning extremt högt vattenstånd.

Tidsperiod 1644 – 1873

Byggdes och fick sitt privilegiebrev 1644 utfärdat av häradsskrivare Joen Larsson. ”Hammaren är uppbyggd i 6 års frihet uti en ström mellan Skogsberg och Glumseruds skatteägor uti Väse härad och socken”. När stångjärnshammaren brann upp 1666 hade dess ägare funnit ett ”järnmalmstreck” i närheten vilket föranledde honom att i stället bygga en hytta som priviligierades 1669.

012Läser på skylten vid platsen som hembygdsföreningen har satt upp att malmen hade hittats vid Älgånäs i Väse. En av dessa platser var belägen ca 100 m öster om platsen för det tilltänkta kapellet vid Näskul. Det var dock ingen stor fyndighet utan ”ägaren redan 1670 fann sig nödsakad att utverka bergskollegii tillstånd att hämta malm från Nordmarksgruvan”. Masugnen brann upp 1682 och blev återuppbygd. Hyttdriften blev sedan nedlagd 1708.

I nästan 40 år höll man på med malmfrakterna från Nordmarksgruvan till Glumserud då Herman Kolthoff blev ägare. Han flyttade då en av Norums bruks hammare till Glumserud som återigen blev ett hammarbruk. En knipp och spikhammare blev uppförd. Det sista året det finns uppgift om smide är 1873. I Väse hembygdsgård finns spikar som har smitts vid Glumshammaren.

Det syns tydligt på teckningen nedan som sitter i närheten av där hyttan låg hur hyttan och smedjan etc låg.

DSCN1766_960

På det gamla vykortet syns Glumshammar gård. Både hyttan och smedjan låg till vänster om huset ned mot ån på andra sidan bron och tillhörde förmodligen gården.

Glumshammar

glumshammar_1977
Äldre bild på Glumshammaren. Bild från 2007 saknar den ena skorstenen. Idag finns inget kvar förutom vildvuxna fruktträd etc

Egna bilder 

180327. Rester av Glumshammar gård. Finns bilder från 2007 som visar den förfallna huvudbyggnaden. Verkar som om huset revs 2009. Ingenting som tyder på att det fanns ett bruk här. Inget syntes heller av dammen eller vattenrännan till hammaren. Å andra sidan är det ju nästan 150 år sedan

 

Källor och länkar

  • Jalmar Furuskog ”De värmländska järnbruksbygderna” 1924
  • Lantmäteriet
  • Riksantikvarieämbetet
  • Glumshammar hembygdsförening
  • Harmens register i riksarkivet innehållande en förteckning i bokform över bruk och hyttor i Sverige och Finland.  Sammanställning i pdf-form från http://media.smedforskning.se/Svenska-bruk_socken.pdf