Det övre inringade området kallas även Jonsbols övre hammare och det nedanför Jonsbols nedre hammare. Behåller östra och västra som det står angivet i Lantmäteriets karta. Jonsbols kvarn kan man också kolla på om det finns lämningar.
En herrgård 7,5 km söder om Björneborg i Visnums socken. Vid Jonsbol som i jordeböcker omnämns redan på 1500-talet anlades på 1600-talet två stångjärnshamrar av ägaren och grundaren av Björneborgs bruk rådmannen i Kristinehamn Olof Persson, stamfader till ätten Jernfeltz.
1684 fick bruket privilegier för att anlägga en hammarsmedja. 1688 anlades ytterligare en av ägarens måg. I formell mening kom de två smedjorna att fungera som två bruk: Jonsbols västra respektive östra. På 1850-talet förvärvades bruken av Björneborgs bruk och i samband med detta inleddes spik- och manukfaktursmide. Brukets verksamhet nedlades 1886.
Hammarlämning, bestående av 1 dammvall och 2 stensatta vattenrännor samt 2 stensatta husgrunder. Dammvallen är 112 m l(NV-SÖ, Ö-V), 5-11 m br och intill 3 m h. Delvis uppförd i skalmursteknik av 0.2-1 m st stenar. Delvis cementgjuten i övrigt uppförd av jord och sten. De stensatta vattenrännorna, är 102-105m l (NNÖ-SSV, V-Ö) och 3-4 m br. De är kallmurade av 0.2-0.5 m st stenar. Bådas NÖ ände är cementgjuten. Husgrunderna är 5×8 m(NNÖ-SSV), 24×4 m (ÖNÖ-VSV) och intill 1.8 m h. Kallmurade i skalmursteknik av 0.4-1 m st stenar. Inom den senare finns ett härdröse 2×2 m och 0.5 m h. Slagg har påträffats inom det streckade området samt på den plats som är markerad med kryss. Vid den SÖ rännan är ett nybyggt kraftverk beläget.
Tidsperiod 1684 – 1886
Egna bilder 180416
Syns inte så mycket av verksamheten. Överväxt. En liten kraftstation vid dammen idag. ”Grannsamverkan” kom och frågade om jag hade rätt att gå här och fotografera. Hävdade att skyltarna ”Infart förbjuden” och ”Privat mark” inte ger möjlighet till promenad och besök till ruinen / fornminnet utan att det har godkänts förväg och att ev någon visar / guidar. Undrar om det är riktigt att ett iordningställt stort parkliknade område på 100.000 kvm eller mer ger rätten att hindra andra att få gå in här för att se på fornminnet. Nästan samma som att sätt upp förbudsskyltar vid ett stort sommarstugeområde eller några villakvarter och hävda att här får ingen förutom oss som bor här gå och vara utan tillstånd och guidning … än mindre fotografera.
Hammarruin, 110×40 m (V-Ö), bestående av 1 dammvall, 1 hjulgrav, 1 husgrund och 2 uppfartsramper samt 1 slaggvarp. Dammvallen är ca 50 m l (V-Ö, ÖNÖ-VSV), 3.5-10 m br och 0.5-2 m h. Den är avskuren på 2 ställen, dels av en nedschaktning. Kallmurad i skalmursteknik av 0.4-1 m st stenar. Hjulgraven är ca 16 m l(N-S), bestående av 2 delar. 3 m br. Husgrunden är 50×10 m (V-Ö),0.2 m h och består av 0.3-0.5 m st stenar. Uppfartsramperna är 5-13 m l (V-Ö) och 3.5-4 m br. De är intill 2 m h. Ramperna är belägna på var sin sida av bäcken. Slaggen påträffades på bådasidor men rikligast på Ö sidan inom det streckade området.Slaggvarpet är 40×15 m (NNV-SSÖ) och 0.3-0.5 m h. Övertorvad med i ytan synliga talrika slaggstycken, 0.1-0.3 m st av mörk typisk hammarslagg.
Egna bilder 180416
Egna reflektioner 180416
Förutom dammen vid lämningen vid Jonsbol övre eller om man kallar den östra så är det inte så mycket man kan se av verksamheten här. En kraftstation idag för att tillvarata fallhöjden. Det är dock mer kvar vid den nedre eller västra hammaren. Man följer älven en liten bit i skogen innan bron om man kommer från Kristinehamns hållet. Verksamheten bedrevs nog mest på andra sidan ån (östra) än där jag var. Det var nog iordninggjort så man kunde obehindrat kunde gå över ån. Svårt att se eller läsa av vart dammen låg och hur de gjorde uppdämningen men den är tydligt inritad på Riksantikvarieämbetets kartlager. Mycket av lämningarna är kvar. Tom ett stycke halvsmält malm och några grova spikar i en förankring. Slagghögar finns men är lite överväxta. En trolig väg ned till hammaren är fortfarande synlig. Det växer dock igen och förstörs vilket är synd.
Kvarnlämningen nedan finns någon km söderut på vägen.
Kvarnlämning, bestående av 1 dammvall, 1 kvarnbyggnad och 1 husgrund.
Källor och länkar
- Arvid Ernviks skrift Bäckhammars bruk
- Wikipedia
- Jalmar Furuskog ”De värmländska järnbruksbygderna” 1924
- Lantmäteriet
- Harmens register i riksarkivet innehållande en förteckning i bokform över bruk och hyttor i Sverige och Finland. Sammanställning i pdf-form från http://media.smedforskning.se/Svenska-bruk_socken.pdf
Värmländsk industrihistoria 