JÄRNVÄGARNA

Jalmar Furuskog å sin sida delar i sin bok ”De Värmländska järnbruken” in järnvägsnätet innan NKLJ banan i fyra (4) huvudgrupper. Grupperingen stämmer väl med Bostedts bok ”Sveriges Småbanor 1802 – 1865”. Kanske är det så att Bostedts bok har använt Furuskogs indelning…..

  • Gruvbanor – avsedda för transport av malm från gruvfältet.
  • Bruksbanor – byggdes för forsling av bruksvaror från tillverkningsplatsen till en närbelägen lagrings- eller uppställningsplats
  • Fall- eller forsbanor – byggdes för att kunna ta sig förbi främst Klarälvens vattenfall
  • Sjöbanor – skapades för att kunna förbinda sjöar med varandra

Har skapat en egen rubrik för var och en av dessa och specifik material finns sedan under varje.

För malmfrakter från Nordmarks gruvor gjorde man ett experiment i en helt annan riktning. Man försökte använda vanlig landsväg för lokomotivtransport. En ”ånghästväg” anlades mellan Sandsjöbryggan, där Tabergs kanal slutar och Motjärnshyttan dit malmen skulle transporteras. Ett landsvägslokomotiv på 10 hästkrafter införskaffades från England. De turer man gjorde sommaren 1862 visade dock att vägen var för svag för ändamålet och sedan maskinen stjälpt i ett dike och fått svåra skador gjordes inga fler försök. Den ställdes upp i Edebäck och användes för att lyfta lådor vid omlastningen av träkol från båt till tåg. Är ganska säker på att järnhästen på bilden är den som Furuskog refererar till

jarnhasten_med_lass kopiera
Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors
48420499_943578435833452_5748957658640023552_n.jpg
Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors

De banor som inte finns med under resp rubrik och som jag inte har mer information om annat än namnet och att det fanns en gång är uppräknade här

  • Järnvägen mellan Glava glasbruk och Glavsfjorden byggdes 1885 för glasindustrins behov
  • Banan mellan sjöarna Stora Bör och Östersilen i Nordmarks härad anlades 1887 för transport av virke.

Källor och länkar

  • Jalmar Furuskogs bok ”De Värmländska järnbruken”
  • ”Smalspår och sjöfart i Bergslagen” av Erik Sundström och Hans Eriksson. Tryckt Trelleborg 2003.
  • Boken ”Sveriges Småbanor 1802 – 1865”.Författare Ivan A. Bodstedt. Utgiven 1945

 

.