Ordlista mm

Ingen egentlig ordlista utan är en egen förteckning av ord och begrepp som jag har stött på, slagit upp och försökt förstå innebörden av. En samling ord för egen förståelse är nog närmare sanningen. Begrepp inom industrin och järnframställnings processer finns det otaliga böcker, läroböcker och annat material kring. Inget som jag varken vill eller kan konkurrera med precis 🙂

  • SkarnWikipedia 
  • Tysksmide. I Sverige behärskade vi inte till en början tekniken att göra smidbart järn av tackjärnet. Det skeppades istället till Tyskland där det hamrades till stångjärn som sedan köptes tillbaka till Sverige. Gustav II Adolf inkallade bl a tyska smeder för att lära oss svenskar framställa stångjärnet på egen hand. Att det blev just tyskar som lärde oss tekniken att hamra tackjärnet till stångjärn gjorde att framställningen kallades för just ”tysksmide”.
  • Lancashiremetoden. Gustaf Ekman, brukspatron på Lesjöfors reste 1831 till Lancashire i England för att där på ort och ställe studera en kolbesparande färskningsmetod. Han införde efter hemkomsten den sk lancashiremetoden vid Lesjöfors men även vid Liljendal och sedan vid Edsvalla 1834. Efter ett 10-tal år fanns metoden vid flertalet bruk i Värmland. Ombyggnaden från tyskmide till lancashire smide var dyrbar men veckotillverkningen kunde 10 dubblas efter metodbytet. Lancashiremetoden användes ända in på 1920-1930 talet innan Bessemer och Martin. Lancashiresmedjan i Munkfors var en av de sist igenslagna i landet.
  • Martin metoden (1750-1800 grader) som har fått sitt namn efter den franske uppfinnaren Pierre Martin infördes för första gången i Sverige år 1868 vid Munkfors bruk. År 1870 var det andra Värmländska bruket i drift vid Lesjöfors. Intressant är att förvaltaren vid just Munkfors bruk, Johan Fredrik Lundin, en känd uppfinnare, redan år 1864 hade lyckats smälta järnet på motsvarande sätt. Dvs långt innan Martin metoden blev offentliggjord. Problemet som Lundin hade var att teglet man använde inte var tillräckligt eldfast och därför inte kunde produktionssätta metoden. När det engelska dinas-teglet kom på marknaden löste sig det problemet. År 1878 var Martin metoden införd vid Hagfors järnverk, Älvsbacka 1881, Liljendal 1882 och Nykroppa 1890.
  • Bessemerprocessen har engelsmannen Henry Bessemer som sin andlige fader men var långt ifrån tekniskt löst när den kom till Sverige. År 1863 gjorde Persbergs gruvbolag vid Karlsdal försök att tillverka tackjärn med bessemermetoden. Resultatet var mycket gott men det tog ytterligare ca 15 år innan bessermerverken kom igång i Värmland. Metoden var komplicerad och krävande och det innebar dyra och tidsödande byggnationer av turbiner och vattenhjul. Först ut var Borgvik, Långbanshyttan och Gustafsfors som var färdigbyggda 1872. Vid Hagfors bruk påbörjades ex arbetet i mars 1877 men blev driftsatt först den 30/7 1880.
  • De första valsverken i Värmland uppfördes vid Lesjöfors 1854 och vid Munkfors 1856. Nya valsverk byggdes undan för undan och gjorde definitivt nu att de gamla hammarsmedjorna blev omorderna. Konkurrera och få lönsamhet vid alla mindre äldre bruk gick inte och småskaligheten var knäckt för alltid.
  • Tackjärn är kolrikt och innehåller minst 2.3% kol. Det kan inte smidas, har ringa tänjbarhet och elasticitet samt mindre draghållsfasthet än smidbart järn och stål. Smälter vid lägre temperatur och är lättare att gjuta och övergår från fast till flytande form utan att därimellan få smidbar konsistens. Tackjärn kan delas in i två slag. Grått och vitt tackjärn. Grått tackjärn är mjukare och mer lättflutet än det vita.
  • Järnmalm innehåller järnoxider, kemiska föreningar av järn och syre och framställningen av tackjärn går ut på att befria malmen från syret (reduktion). Den tillsatta träkolen eller koksen förbränns dels genom syret som finns bundet i malmen och dels med syret i luften. Förutom malm och kol tillsätts i masugnen också något slaggbindande ämne, vanligen kalksten.
  • Stångjärn / smidesjärn /stål. Gränsen mellan smidesjärn och stål är ganska svävande. I dagligt tal brukar man kalla stål det järn som är smidbart och som kan härdas.

 

Källor och länkar

  • Boken ”Jeoorj Larsson berättar” utgiven 1974 av Hagfors Hembygdsförening
  • Boken ”Stålbehandling” av Oscar Bergman utgiven 1947 på Wahlström ochh Widstrands förlag