152 Skymnäsboden (lastage plats)

kokko Capture

Capture4B

Lantmäteriet

Capture
Häradsekonomiska kartan 1883-95
49535956_1746270578810179_6221709841396662272_n.jpg
Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors

 

don1 skymnäsböden 2  .JPG
Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors
Skymnäsboden avlastning av timmer 1902
Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors
46981251_2128836894112706_3297911902616682496_n
Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors
47177827_337812430350760_88803748834443264_n
Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors
bygget Skymnäs-Munkfors.jpg
Bygget av banan Skymnäs mot Munkfors. Fotoår okänt. Fotograf okänd. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors

Egna bilder

Fototid 190504. Järnvägsbanan från Myra ned till Skymnäsboden.
Fototid 190504. Fint iordningställt med grillplats
Fototid 190504.
Fototid 190504.

På informationstavlan nedanför står ordagrant

SKYMNÄSBODEN

På den låga platån vid Klarälven nedanför Skymnäsforsen som är den nedersta av 6 forsar söder om Edebäck, kallas av ålder för Skymnäsboden. Där måste dom som färdades efter älven, gå eller köra uppför den branta backen (som så småningom fick egna namnet ”Kyrstabacken”, den beskrivs också som ”Kärrstabacken och ”Körstabacken”; säkert har alla tre namnen varit relevanta) och färdas landsvägen till Edebäck, där det också varit en lastageplats. 

Samma förhållande gällde givetvis i omvänd riktning. Skymnäsboden som haft stor betydelse som last- och omstigningsplats sedan urminnes tid, ökade i betydelse under 1600-talet då järnhanteringen kommit igång i Sunnemo och Stjärn, stångjärn och osmundjärn kördes med hästar till Skymnäsboden för omlastning till pråmar. 

Under 1700 tillkom järntransporter från bland annat Loviseberg och Föskefors. Järnbodar och kolhus fanns inte enbart vid Skymnäsboden utan här och var utefter älven. År 1815 beslutade bolaget att dessa skulle ställas under uppsikt av inspektorn på Loviseberg. År 1850 klagade forkörarna på dom sandiga vägarna mellan Edebäck och Skymnäs. Vid denna tid mottogs 75 foror per dag vid Skymnäsboden. 

Vid stämma med Uddeholm AB år 1873 beslutades att järnvägar skulle anläggas, arbetet påbörjades samma år med en arbetsstyrka om 500 man. Detta beslut omfattade även banan Edebäck Skymnäs som påbörjades 1874. Den 28 aug 1875 såg ??? Danielsson lokomotivet ”Uddeholm” i drift vid Skymnäsboden. Det sägs att han känt stolthet över dess dragförmåga. 

Före 1880 drogs godset på pråmar mellan Skymnäsboden och Hästskoholmen vid Munkfors, men from detta år insattes ångbåten ”Johan Eriksson” som dragare på denna sträckan, med en resa per dag. Därmed var den manuella pråm dragningen på denna sträcka ett minne blott. 

År 1890 öppnades bandelen Björndalsbron – Munkfors för trafik och därmed var Skymnäsbodens som lastageplats till ända, efter endast 15 års ”storhetstid”

Fototid 190504. Fint med informationstavlan. Det tackar vi för
Fototid 190504. Fint med informationstavlan. Det tackar vi för.

Kuriosa… Läs gärna ”När morfar drog trälbåten

Egen reflektion

Skymnäs station var ingen vanlig station för persontrafik. Det var en omlastningsstation för varor som sedan gick med båt eller pråm mellan ”Schymnäs boa” och till Munkfors. Även timmer lastades av för att med strömmen ta sig ned till sågen i Munkfors eller vidare till Forshaga där det buntades och drogs till sågen i Skoghall.

Intressant att Skymnäs station faktiskt var slutstation för huvudspåret och den ursprungliga NKLJ banan. Från Skymnäs var det sedan båt / pråm till Munkfors. Omlastning och sedan transport förbi forsen och sedan pråm och båt (Bylgia) igen ned till Deje. Omlastning till Bergslagsbanan eller till båt/pråm som via slussen i Forshaga kunde ta pråmen ned till Karlstads Väner hamn.

På informationstavlan står att båtens namn som gick mellan Skymnäsboden och Munkfors hette ”Johan Eriksson”. Har fått en annan uppgift om att den hette ”Stjern”. Låter bägge uppgifterna om båtnamn vara kvar tv….

Källor och länkar

  • Järnvägsmuseet – Samlingsportalen
  • Bildkopior från Roy Palm – Hagfors
  • Lantmäteriet
  • OpenStreetMap
  • Informationstavlor på plats