Norra Råda – äldre bilder

75247471_580023142766615_8736578042639417344_n
Bild #28. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Enl Roy står personerna på det som blev kvar efter branden i pappersbruket. Bildkopia från Roy Palm – Östra Skymnäs
70155311_2638625986189856_8566216124734111744_n
Bild #27. Flygfoto över Norra Råda innan dammen i Åråsälven byggdes. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors
68616012_624680241390079_4974235370502750208_n
Bild #26. Årås dalgången – fotografen står med ryggen mot Rådasjön. Kvarnen och de övriga verksamheterna blev efter nya fördämningen och Fotograf okänd. Fotoår okänt men före 1937. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors

Har via Roy Palm fått en kopia på ett intressant dokument som är författat oktober 2000 av Henry Hagberg. Har nedan skrivit av dokumentet ordagrant.. med författarens sätt att skriva inkl kommatering.

Verksamheter i Åråsälvens dalgång

Efterföljande redogörelse avser Åråsälvens utnyttjande för industriell eller närbesläktad verksamhet. Säkerligen har de första inbyggarna och kringvandrande människor utnyttjat Åråsälvens för mer eller mindre organiserat fiske under århundradens lopp. 

I bla boken ”Uddeholms historia till 1914” stavas älven som Åråsälven. På vägskyltarna i Råda stavas det dock ”Åros”, vilket är mer riktigt eftersom ordet ”os” är ett ålderdomligt ord som betyder mynning, utlopp. Sålunda betyder Åros åmynning. Västra Åros blev Västerås. östra Åros finns i vid Fyrisälven i Uppsala. I mitt källmaterial används dock stavningen Årås, varför jag också använt denna stavning i min redogörelse. 

Att Råda är en mycket gammal ort framgår av att Råda och bla Uvån är namngivna på en karta sedan 15-1600 talet som jag har i min ägo. Den är utgiven då Gustav den II Adolf regerade. Denne avled som bekant år 1632. På denna karta framgår tydligt Åråsälven och Rådasjön i stort sett i nuvarande form. Man blir också imponerad av att 60.e breddgraden är i stort sett exakt inritad. 

På en annan karta sedan 1783 framgår ännu tydligare att Rådasjön, Lidsjön och Grässjön i stort sett har samma utbredning och form som nu råder. den höjning av vattenytans nivå som skett i samband med bygget av kraftstationen i Åråsälvens är relativt obetydlig och torde röra sig om högst 2 meter. 

  • 1820
    En kvarn byggdes av Uddeholms AB alldeles nedanför nuvarande Brobacken. Denna kvarn skulle bidraga till försörjningen av det viktigaste födoämnet till befolkningen i Uddeholmsområdet tillsammans med kvarnarna i Stjärnfors, Loviseberg, sunnemo mfl. 
  • 1823
    Uddeholm AB fick privilegier att bygga en salusåg på södra sidan av övre fallet i Åråsälven. Privilegiet avsåg två ramar, vardra med två grova blad, för försågning av 100 tolfter blockar årligen. En likadan såg vid samma plats beviljades Herman Falk på Risäter vid samma tidpunkt. 
  • 1827
    Sågen i Åråsälven flyttades till Forshult och år 1832
  • 1832
    flyttades den vidare till Munkfors
  • 1869
    Från 1869 ingick Uvåns vattensystem i den särskilt bildade organisationen för flottning av timmer och massaved, sedermera Klarälvens Flottningsförening, och virket från detta vattensystem bogserades över Rådasjön från Uvåns utlopp vid Uddeholm till Åråsälvens inlopp i Råda
  • en sida verkar fattas. Kompletterar med den senare om vi får fatt i den
  • … att vattennivån höjdes kom det område där Åråsfabrikerna haft sitt upplag för massaved att hamna under vatten och Åråsälvens sammanflöde med Klarälven kom att bli omedelbart söder om Långheden i stället för tidigare omdelebart norr om Krakerud. Innan fördämningen byggdes vid inloppet från Rådasjön fanns en fördämning vid kvarnen för att förse kvarnen med erforderlig vattenkraft. Ovanpå denna fördämning hade byggts en bro, som ersatte en äldre bro som fanns cirka 100 meter uppströms från kvarnen. Vägen från kvarnbrons södra landfäste gick via en viadukt under järnvägen och vidare förbi Brobacken till Åråsområdet. Området väster om kvarnen norr om älven var fast mark och på detta område fanns en bondgård och ett slakteri. Slakteriet ägdes av familjen Kihlsten. 
  • 1937
    I samband med att bygge av Råda kraftstation påbörjades år 1937, cirka 200 meter uppströms från den nedbrunna fabriken, revs såväl kvarnen som bondgården och slakteriet eftersom dessa skulle komma att hamna under vatten. Kvarnen var då privatägd och verksamheten hade gått i konkurs. Siste kvarnägaren hette Larsson, förnamn obekant, och bodde på stället Brobacken alldeles söder om kvarnen. Detta år, 1937, byggdes en ny högt placerad landsvägsbro över Åråsälvens dalgång. 
  • 1938
    Råda kraftstation togs i drift med en fallhöjd av 6 meter. Övre dämningsgräns var 123,47 meter över havet och denna dämningsgräns är gällande även för Rådasjön enligt dom från Vattendomstolen. 
  • 1942
    Kils Slakteriförening anlade ett slakteri uppe på heden i nordvästra hörnet av den lagun som uppstått sedan kraftstationen byggdes. till detta slakteri fördes boskap från hela Klarälvdalen för slakt och köttstyckning. Ingen charkuteri verksamhet förekom. 
  • 1964
    Slakteriet övertogs av Aug. Larssons Slakteri AB och detta bolag fortsatte till en början slaktverksamhet. sedemera förändrades verksamheten så att slakten upphörde och i stället vidtog ren charkuteriverksamhet med korvtillverkning som huvudproduktion.
  • 1974
    Flottningschefens bostad köptes av disponetn Lars-Gösta Svensson, som innehade gamla ”Frebe” i Hagfors. 
  • 1984
    Inköptes ovannämnda fastighet av Odd Fellow-logen i Hagfors
  • 1990
    Sedan NKLJ upphört med järnvägstransporterna revs rälsen upp och numera finns endast järnvägsbron över Åråsälven kvar, dock untan räls. 
  • 1993
    en ny bro togs i bruk invid Rådasjöns inlopp i Åråsälven i samband med att ny vägsträckning byggdes öser om och förbi Råda samhälle. 
  • Övrig verksamhet
    Vid Rådasjöns inlopp i Åråsälven hade husmödrarna i Råda tvättbryggor, där de tvättade hushållens kläder, mattor, sängkläder etc. Ett 50-tal meter uppströms från kvarnen och på älvens norra sida fanns ett plåtslageri i en stor träbyggnad. Plåtslageriet, som tillhörde Andor Munther, är numera nedlagt, tidpunkt obekant, men byggnaden fanns kvar till någon gång på slutet av 1970-talet. Söder om järnvägsstationen fanns också ett sadelmakeri, som innehades av en man som hette Liljebjörn. Flottningsverksamheten i Klarälvens biälvar, inkl Uvån, är numer nerlagd. Därför passerar numer inget flottgods genom Åråsälven. Det flottgods som passerar Klarälven förbi Råda kommer enbart från Norge.  

    Åråsälven trafikeras numera endast av privata motorbåtar och många båtägare utnyttjar vattenmagasinet ovanför Råda kraftstation som hamnplats för båtarna


 

61517197_571000093306406_6166200842249568256_n
Bild #25. Pappersfabriken brinner. Fotograf okönd. Fotoår 1914. Bildkopia från Jimmie Byberg – Hagfors
62075056_370447430483645_6584093996144918528_n
Bild #24. Pappersfabriken brinner. Fotograf okönd. Fotoår 1914. Bildkopia från Jimmie Byberg – Hagfors
61657908_10156607175173795_1209036502164570112_n
Bild #23. Fotograf okänd. Fotoår okänt. ”Årås sulfitfabrik”. Bildkopia från Jimmie Byberg – Hagfors
61532850_10156607192578795_2869426319987310592_n
Bild #22. Fotograf okänd. Fotoår okänt. ”Interiörbild Årås sulfitfabrik”. Bildkopia från Jimmie Byberg – Hagfors
61720876_618265722021615_8133713506437431296_n
Bild #21. Fotograf okänd. Fotoår okänt. ”Årås sulfitfabrik”. Den ursprungliga uppdämningen av Rådasjön syns tydligt. Sten Inge Olsson berättar att efter byggandet av kraftstationen och dammen stod mestadels av det tidigare fabriksområdet med pappersfabriken, kvarnen och garveriet nu under vatten. Bildkopia Roy Palm  Hagfors

Tilläggsinformation från FB gruppen Hagfors och Jimmie Byberg till bilderna #16, #17, #21, #22 och #23

”STJERNS AB 

Vid slutet av 1860-talet började i Uddeholms styrelse föras på tal anläggandet av en trämassefabrik. Inom bolaget fanns redan de traditionella områdena representerade vad gäller träindustrin. Bränsle, kol, byggnadsvirke och sågtimmer fanns redan på programmet. Mot 1880-talets slut kom frågan upp på nytt. Då hade de kemiska trämassemetoderna blivit prövade. Våren 1888 avgjordes frågan. Stjernfors nedre fall skulle bli anläggningens plats. Vattenkraft fanns och även råvara. På hösten fastställdes bolagsordningen för det nya bolag som bildades för ändamålet, Stjerns AB. Hösten 1889 kunde tillverkningen börja enligt sulfatmetoden.

Stjern hade roterande kokare. Massan tvättades i diffusörer och blektes med klorkalk i holländare. Därefter gick massan in i torkmaskinen. Den nya massafabriken visade sig ge ett mycket gott ekonomiskt resultat. 1892 tillverkades 3 500 ton massa och 1893 4 500 ton.

1893 antogs ett förslag att anlägga en sulfitfabrik vid Åråsälven, den älv som fortsätter Uvån och utgör Rådasjöns utlopp i Klarälven. Åråsfabriken var försedd med tre större roterande kokare och två mindre. Barkningen skedde maskinellt. Blekeriet hade fyra holländare. 1894 sålde Uddeholm Årås sulfitfabrik till Stjerns AB. Även för Årås blev det ekonomiska resultatet mycket bra. 1898 anlades ett uppfordringsverk för massaved ur Klarälven. Vid Årås tillverkades 1902 5 328 ton sulfitmassa och vid Stjern 5 130 ton sulfatmassa. Uddeholms massaindustri fick ganska långsamt sin tekniska utrustning förnyad och moderniserad. 1907 fattades beslut om en experimentfabrik vid Årås. 

1907 övertog ingenjör Christian August Geijer ledningen av Årås. Han fann fabriken vara liten och otidsenlig. En rad förbättringar och ombyggnader ägde rum vid såväl Årås som Stjern. 1911 hade Geijer utarbetat flera olika långt gående förslag till ombyggnad av Åråsfabriken. Dessa förslag kom nu in i en allmän diskussion om träindustrins lokalisering inom Uddeholmsbolaget. En utredning gav 1912 företräde för en nybyggnad i Skoghall framför en utbyggnad i Årås. 1914 ställde bolagsstämman i Uddeholm tre miljoner kronor till styrelsens förfogande för byggande av en sulfitfabrik, där det bedömdes vara lämpligt. Saken ställdes på sin spets när sulfitfabriken i Årås förstördes av brand samma år. Massaindustrins förflyttning till Skoghall var nu till synes bara en tidsfråga. 

1915 kom det definitiva beslutet. En ny sulfitfabrik med årskapacitet på 10 000 – 12 000 ton sulfitmassa skulle byggas i Skoghall. Även sulfatmassetillverkningens lokalisering blev föremål för utredning. Det blev råvaruanskaffningen som vägde tyngst vid avgörandet 1916. Det blev ingen utbyggnad av Stjern utan även sulfatfabrik skulle nybyggas nere vid Vänern i Skoghall.

Litteratur: Ingvar Andersson: ”Uddeholms historia till 1914”.(1980″

60873396_402228773960007_3959039182017396736_n
Bild #20. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Uppdämning av Åros älven. Tuben går till Åros kvarn något nedströms. Förutom järnvägsbron syns också de ursprungliga broarna i Norra Råda. Bildkopia Roy Palm  Hagfors
61036961_454573681958557_9080409089720188928_n
Bild #19. Fotograf okänd. Fotoår 1937. Bron över Åros älven byggs. Bildkopia från Roy Palm
61126518_2239909876093770_4592602782946557952_n
Bild #18. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors
61757836_437928466992039_8992282910631395328_n
Bild #17. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Pappersfabriken vid Åros byggs. Fotokopia från Roy Palm – Hagfors
61446576_1638638096279879_5991949200097542144_n
Bild #16. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Pappersfabriken efter Åros älven. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors
61513930_2378361845820984_4409382372907155456_n
Bild #15. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Timmersläppet strax nedaför ursprungliga dammen i Norra Råda

Kartbilderna nedan över Norra Råda är från 1764. Den ena är en delförstoring av den nedanför. Det som ser ut som en felritning av kyrkan men är inte det. Kyrktornet vände söderut på den ursprungliga kyrkan. Den första kyrkan i Norra Råda uppfördes 1643 men ersattes 1752 av en ny och större träkyrka.

Träkyrkan brann dock ned 1801 efter ett åsknedslag. Nuvarande stenkyrka påbörjades 1805 och arbetet pågick ända till 1813. Den invigdes dock först 1835. Kyrkan har sedan renoverats 1937 samt 1959-62.

Nu kommer vi till det intressanta med kartbilden. En ny kyrka byggs normalt inte på exakt samma plats utan den byggdes därför bakom den som brann. Närmare Åros älven. För att markera att det hade funnits en kyrka framför förut så vände man som brukligt den nya mot motsatt håll. Kyrktornet på Norra Råda kyrka vänder därför norrut. Den gamla kyrkan som tidigare fanns framför hade tornet vänt mot söder.  Det är därför ingen felritning vi ser på kartan från 1764

Capture
Bild #14.
51863702_243121243231318_867780657344937984_n
Bild #13. Kartan är avfotograferad vid Risäters herrgård av Roy Palm

Bild nedan. Jimmy Byberg berättar…  Timret kom långt upp ifrån. Uvån genom Hagfors ut i sjön Värmullen, där drog man timmer med ångbåt vidare mot Stjärnfors. I Stjärnfors låg en sulfitfabrik AB Stjern. Älven efter Stjärnfors som mynnar ut i Rådasjön hade man ångbåtar (Uvw och Åros) som visas i länkarna ovan. Där Åråsälven mynnar ut i Klarälven där låg också en Sulfitfabrik. AB Stjern. Dessa två fabriker var grunden till Skoghallsbruket. Fabriken i Årås skulle byggas ut men i det samma brann den ner. Efter branden såg man ingen idé att bygga en ny fabrik i Årås. Man byggde istället den ute på Skoghall. Så Uddeholmsbolaget från Hagfors är grunden till väldigt mycket i Värmland

Finns en länk här till Riksarkivet med info om sulfitfabriken som kan vara intressant att läsa

51922837_303404143706633_266053346878554112_n.jpg
Bild #12. ”Flottare i Åros älven” Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors

Bilden nedan. Har fått reda på av Roy Palm att Sockenförrådet på bilden förr användes för att magasinera spannmål etc som bönderna behövde lämna i någon procent av sin egen skörd. Spannmålen och annat användes sedan för utdelning till fattiga vid jul. Efter att verksamheten avvecklades användes huset som förråd knutet till Åströms affär

52351520_2460646817282057_7842429026286174208_n.jpg
Bild #11. ”Sockenförrådet Norra Råda” Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors
Råda.jpg
Bild #10. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors
Järvägsbron Årås Ångdressin  på bron .jpg
Bild #09. Järnvägsbron vid Årås. Ångdressin. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors
Kyrktåg till Råda .jpg
Bild #08. Kyrktåg på väg till Norra Råda. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors
48420292_304429540176908_7010838368967720960_n.jpg
Bild #07. Norra Råda Såg och Kvarn. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors
48420771_2396461100395347_4241375385570246656_n (1)
Bild #06. Bogserbåten ”Uve” vid Åråsälven. Det fanns två bogserbåtar i Rådasjön. Den ena hette som nämnts ”Uve” och den andra ”Årås”. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors. Pontonerna som syns i ekan bredvid användes som extra flytkraft när man drog timmer så att inte både skulle stjälpa
48958820_308157850042255_1426669452899909632_n (1)
Bild #05 Fotograf okänd. Bogserbåten Uve på Rådasjön. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors.
49725063_1169013643262128_6952873047959273472_n.jpg
Bild #04 Fotograf okänd. Kabaré. Uppträdde under kriget vid Dansbanan Solhag i Norra Råda. Den låg där kontoret till pappersbruket låg och som senare blev flottningsföreningens kontor. Fotograf okänd. Fotoår 1910. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors
51951490_404794786953079_6200854588308848640_n
Bild #03 Fotograf okänd. Fotoår 1930-talet. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors
52543558_2087762874644641_5690640962062123008_o
Bild #02 Fotograf okänd. Fotoår 1935. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors
Capture
Bild #01 Del förstoring på bilden ovanför. Visar Gästgiveriet. Fotoår 1935. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors