Kuriosa – Kropphedens avrättningsplats

Anteckning 2019-08-22 084840
Klicka på kartbilden för att öppna OpenstreepMap över området

Anteckning 2019-08-22 085120

48902312_2059407320809845_6283580095131025408_n.jpg
Avrättningsplatsen på Kroppheden vid Edebäck, sådan den kände björnjägaren L Lloyd såg den. Ur hans reseskildring ”Field Sports in the North of Europe”, 1831.

Egna bilder

cof
Bild #03. Fototid 190821
sdr_HDRB
Bild #02. Fototid 190821
dav
Bild #01. Fototid 190821

Avskrift av informationstavlan ovan

Älvdals härads avrättningsplats

Den administrativa indelningen av Värmland i olika härader är sannolikt av medeltida ursprung. Till häradshövdingens viktigaste arbetsuppgifter hörde att hålla ting och leda juridiska processer. Många brott har i gångna tider var belagda med dödsstraff, stympning eller andra fysiska bestraffningar. 

I jämförelse med många andra länder har Sverige haft humana straffsatser även om exempelvis dödsstraff stadgades för inte mindre än 68 olika brott enligt 1734 års lag. De vanligaste sätten vid sådana verkställandes har varit halshuggning eller hängning. Enklare bestraffningar utfördes utanför tingshuset eller vid kyrkan, men för dödsstraff fanns särskilda avrättningsplatser, vanligen belägna i häradets eller socknens utkant. Normalt fick den avrättade inte vila i vigd jord begravdes på avrättningsplatsen. 

Den äldsta kända skriftliga uppgiften om Älvdals härads avrättningsplats vid Kroppheden utgörs av en karta från 1677, där platsen markeras med en galge. I senare handlingar från 1700-talet benämns området ”Justitie-Plats”. Flera avrättningar torde ha skett här under 1600- och 1700-talen. Den sista kända men samtidigt mest omfattande avrättningen ägde rum 1823 efter de sk Ullfallsmorden då torparen Pär Olsson och hans dräng Lars Olsson från Gumma i Gustava socken halshöggs varefter deras kroppar i avskräckande syfte sattes upp på stegel och hjul. 

Hela dramat finns belagt i domstolsprotokoll och Kroppheden med de bägge avrättades kroppar ännu hängande kvar besågs 1825 av den kände engelske björnjägaren L Lloyd, som då befann sig i Hagforstrakten. I Lloyds reseskildring ”Field Sports in the North of Europe” utgiven 1831 finns scenen vid Kroppheden illustrerad.

Reflektion

Vad ska man säga annat än man blir lite tagen och konfunderad. Kropparna fick alltså hänga kvar på avrättningsplatsen mer än 2 år…. det visste jag inte innan.

Källor och länkar

  • Open Street Map
  • Informationstavla på plats
  • Riksantikvarieämbetet