Persbergs järnvägar

Persbergs gruvor finns på en udde i sjön Yngen i Fernebo socken och i Filipstads bergslag. Numera Filipstads kommun.

Malmbrytningen ökade kontinuerligt under 1850- och 1860-talet. År 1853 färdigställdes Yngs-Daglöse järnväg (Vinternäset) som gjorde att malmen lättare kunde fraktas till Filipstad för vidare transport. Omfattningen av hästtransporterna med vagn på sommaren och släde på vintern från gruvorna ned till sjön Yngen blev därför allt viktigare lösa med bättre transportmedel.

web_001_DxO.jpg
Bild från boken ”Sveriges Småbanor 1802 – 1865”.Författare Ivan A. Bodstedt. Utgiven 1945

Under 1850 och 1860-talen byggdes därför 9 st små gruvbanor som alla gick ned till stranden vid Yngen. Den äldsta var den som gick från Krangruvan som troligen var klar 1856. Järnvägarna var enkelspåriga sk rutsch-banor men på mitten av banan fanns ett mötesspår. Den lastade vagnen ”rutschade” ned mot sjön och drog upp vagnen från andra hållet med en järnlina via ett sk spelhus. Vagnarna var små 4-hjuliga och hade hävstångsbroms. Intressantast var banan från Bottengruvan. Den passerade flera gruvor med enskilda bolagsägare.

Det ställde till problem med att fördela kostnaden. Gruvägarna gick därför samman till ett gemensamt bolag som hade till syfte att ombesörja gruv- och transportarbetena. Bolaget kallades ”Stora Bolaget” och fick senare namnet ”Persbergs Gruve Bolag”. Kostnaderna som det gemensamma bolaget hade delades sedan upp på de mindre enskilda gruvbolagen efter sträckan.

Hästar användes också för att dra vagnarna och vid ett möte i Stora Bolaget beslutades 1856 att ett lokomotiv skulle köpas in. Inköpsbeslutet verkställdes dock aldrig.

Mellan Persberg och Vinternäset överfördes malmvagnarna direkt på pråmar som hade räls vilket innebar att omlastning inte behövdes. Det var inga små kvantiteter som forslades från gruvorna i Persberg. År 1861 fraktades över 1.000.000 centner malm vilket är det samma sak som 42.500 ton. Omfattningen av transporterna var så stora att man 1872 beslöt om lösa de med en järnvägssatsning. En ny tid och Bostedt skriver i sin bok ”Sedan Östra Värmlands järnväg fullbordats till Persberg 1875 började så småningom banorna vid Persbergs gruvor att nedläggas den ena efter den andra. Några banor vore dock i bruk ännu i början av 1900-talet”

Har samlat samtliga järnvägssträckningar vid Persbergsgruvan på ett och samma ställe. Kanske kan det ändras senare om materialet blir omfattande

Bottengruvan – sjön Yngen

Bottengruvan.JPG
Längd 1.1 km. Spårvidd troligen 0.544 m. Byggd 1857

Gustaf Adolfsgruvan – sjön Yngen

Gustav.JPG
Längd 0.2 km. Spårvidd troligen 0.544 m. Byggd under 1860-talet

Västra Haggruvan – sjön Yngen

v hagg.JPG
Längd 0.2 km. Språvidd troligen 0.544 m. Byggd under 1860-talet

Östra Haggruvan – sjön Yngen 

ö hagg.JPG
Längd 0.2 km. Språvidd troligen 0.544 m. Byggd 1861

Krangruvan – sjön Yngen 

kran.JPG
Längd 0.2 km. Språvidd troligen 0.544 m. Byggd 1856

Lindbergshagegruvan – sjön Yngen 

lindbergs.JPG
Längd 0.45 km. Språvidd troligen 0.544 m. Byggd 1860

Storgruvan – sjön Yngen 

storgruvan.JPG
Längd 0.5 km. Språvidd troligen 0.544 m. Byggd under 1860-talet

Torskebacksgruvan – sjön Yngen 

torske.JPG
Längd 0.15 km. Språvidd troligen 0.544 m. Byggdes under 1860-talet

Tullnäsgruvan – sjön Yngen

tullnäs.JPG
Längd 0.15 km. Spårvidd troligen 0.544 m. Byggdes under 1860-talet.

Källor och länkar

  • Jalmar Furuskogs bok ”De Värmländska järnbruken”
  • ”Smalspår och sjöfart i Bergslagen” av Erik Sundström och Hans Eriksson. Tryckt Trelleborg 2003.
  • Boken ”Sveriges Småbanor 1802 – 1865”.Författare Ivan A. Bodstedt. Utgiven 1945

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s