Munkfors järnväg

Munkfors järnväg förbi forsen. Längd 0.8 km. Spårvidd 0.891 m. Öppnades för trafik 1832. Efter att NKLJ banan byggdes användes spåret som bruksjärnväg men det ursprungliga enklare spåret byttes då ut till samma typ som användes vid NKLJ banan.

captureer

Bild från boken ”Sveriges småbanor 1802 – 1865 från 1945”. Författare Ivan A Bodstedt på uppdrag av Järnvägsmuseet.

003_dxo
Bild från boken ”Sveriges småbanor 1802 – 1865 från 1945”. Författare Ivan A Bodstedt på uppdrag av Järnvägsmuseet.

Materialet till banan gjordes vid Uddeholmsverkens Sunnemo hytta. Det sammanlagda värdet på leveranserna var runt 6.900 rdr.

Dragkraften bestod av hästar och i äldre tider användes även oxar. År 1872 skedde ny stakning och under 1873 byggdes järnvägen om. Ombyggnaden var grundlig och kostsam enl 1873 års kapitlbok. Ombyggnaden slutade på 49.369:87 rdr rmt. Rälen till den nya banan hade valsats i valsverk N:o 1.

Banan användes under 1870, 80 och 90-talen. Det förekom regelbunden trafik vid banans övre punkt på Hästskoholmen och Skymnäs station som då var slutstation på NKLJ banan. Produkter och materiel drogs av en bogserångare som i sin tur drog flatbottnade pråmar. Under 1890-talet gjordes banan om på nytt och rälen som då användes var av samma typ som till NKLJ banan. Hästarna blev i samband med utbytta mot ång- och diesellokomotiv.

capture

capturedfdf

capturetfhryrtyry
Koordinaterna går till ”krysset” i bilden ovanför. Det har i alla fall varit lätt att se att det gick en väg här. En väg som blev kvar efter industrispåret förbi forsen

 

web_0063.jpg

Spåret från Hästskoholmen. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors

web_0064.jpg

Spåret sveper förbi herrgården. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors

Egna bilder

Egen reflektion

Ivan Bostedt har under sitt arbete med boken nedan på 1930 och 40- talet även pratat med människor som mindes järnvägens ursprungliga funktion förbi forsen. Det var fyra personer som alla var födda 1858 och som hade haft hela sitt yrkesverksamma liv vid bruket. Tre av dem berättade att de började sin bana vid bruket i 9-10 års åldern som växelpojkar….. Undrar hur vanligt det egentligen var med barnarbete förr

Vägen längs älven där jag själv som barn gick utefter och fiskade fick nu en annan mening. Järnvägen, forsbanan från Hästskoholmen förbi forsen ned till lastkajen gick ju här en gång. Området fungerade också som timmerupplag långt in på 60-talet men det är en annan historia.

Källor och länkar

  • Lantmäteriet
  • Bildkopior från Roy Palm – Hagfors
  • ”Sveriges småbanor 1802 – 1865 från 1945”. Författare Ivan A Bodstedt på uppdrag av Järnvägsmuseet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s