01 Lerviks Järnväg (Filipstad)

Capture
Kartan kopierad från boken ”Sveriges Småbanor 1802 – 1865”. Författare Ivan A. Bodstedt. Utgiven 1945

Lerviks järnväg. Längd 3.3 km. Spårvidd 0.544 m. Rälen, vars vikt var 5 skålpund per fot anskaffades från Skottland. Fastställelse och plan den 10/7 1850. Statslån 18.000 kr. Öppnades för trafik 1851. Järnvägen lades ned sedan Mora – Vänerns Järnväg öppnades för trafik 1892.

I början av år 1850 beslöt en del personer som var intresserade av bergshanteringen att bilda ett bolag för att anlägga och trafikera en hästjärnväg mellan sjöarna Långban och Yngen. Inbjudning till aktietekning om om 100 aktier utfärdades den 4 april 1850. Bolagsreglerna fastställdes v Kungl. Maj:ts den 24 juli samma år. Direktionen bestod av borgmästaren Frnz von Scheele, bruksägarna G. Ekman, J. Planting-Gyllenbåga, A. Gullström och bergsbruksidkaren Adam Carlsson från Lervik.

Bolaget ansökte och fick ett statligt lån beviljat av Handels- och Sjöfartsnämnden på 12.000 rdr bco eller 18.000 kr. Räntan var 4% och skulle amorteras med 10% varje år. Företagets ändamål var att befordra allt det gods, företrädesvis malm och järn ”som på bar mark skall föras över edet mellan sjöarna Yngen och Långban”.

Frakttaxan var ”6 skillig bco per skeppund stång- och tackjärn eller malm, samt i förhållande därefter för annat gods”. Ritningar och kostnadsförslag till järnvägen utfördes och upprättades av kapten C. E. Norström. Till överingenjör och arbetschef antogs löjtnant C. A Adelsköld som hade ”betingat” sig ett arvode om 500 rdr bco. Kostnadsförslaget slutade på 25.875 rdr rgs under det att kostnaden för järnvägen inberäknat arbetet, slipers, räls och 5 st vagnar samt inlösen av erforderlig mark uppgift till 22.164 rdr rgs.

Capture2
Sträckningen av banan syns på Generalstabskartan från 1892
Capture3
Koordinaterna nedan går till krysset på kartan. Det borde gå att se banan

Capture4

Den 15 maj 1851 påbörjades arbetet och den 8 juli samma år var banan färdig att användas. Major Adelsköld berättar själv i sina Levnadsminnen följande om detta banbygge…. (Har skrivit av ordagrant, även den tidens kommatering)

”Mellan sjön Långban och Yngen var en ej obetydlig landhöjd, som Lerviksjärnvägen hade att övergå, och som avsedd för endast transport av malm och järn borde den byggas så smalspårig som möjligt, för att vagnarna skulle kunna göras lätta. I samråd med Gustaf Ekman bestämdes på denna grund spårvidden till 22 verktum = 544 mm, vilken sedan blev den normala för de därefter utförda många bergslagsbanorna. 

Arbetet började i mitten av maj, och vederbörande hade kalkylerat att trafiken skulle taga sin början på senhösten.

Avlöningen till arbetarna verkställdes genom min värd, den trevlige, rike och fete Adam Carlsson på Lervik, hos vilken jag fått inlogera mig i en flygelbyggnad. Ingen av styrelseledamöterna hade besökt arbetet, då bergmästaren von Scheele en vacker dag i början av juli kommer utåkande i sin karriol. 

”Det var roligt att farbror kom hit”, sade jag, ”nu ska vi åka på järnvägen”. 
”Ja, det ska bli roligt”

Adam Carlsson spände en häst för en av de små mikroskopiska järnvägsvagnarna, vilka vägde endast 2 skeppund, men dock lastade sina 20 skeppund malm, och så fore vi alla tre först upp för backen från Lervik till högsta punkten på landhöjden, varefter vagnen släpptes lös och gav sig själv utför till andra ändpunkten vid sjön Långban, och därefter gjordes samma resa tillbaka. 

”Som farbror torde ha observerat”, sade jag efter återkomsten till Lervik, ”är det endast några putsnings- och andra obetydliga arbeten som återstå, och om en vecka är allt färdigt, så att banan kan invigas”

”Nu kan jag säga dig”, svarade Scheele, ”att jag blivit hitsänd av styrelsen, och att mitt egentliga uppdrag var att spionera och taga reda på hur byggnadskapitalet använts, ty det är snart slut”. 

”Det kunde väl inte heller vara så mycket kvar”, anmärkte jag ”när arbetet i det närmaste är färdigt – jag hoppas emellertid att minst ett par tusen rdr skola bliva över”.

250px-Stamp_Thurn_und_Taxis_Post_1852Dagen därpå kom Gyllenbåga åkande i sträck, så att dammet bildade en molnstod omkring karriolen.
”Är järnvägen färdig?” skrek han, innan hästen stannat. 
”Ja”, svarade jag, ”i det närmaste”.
”Det vill jag se!”

Till följd av fördelaktig terräng och andra gynnsamma omständigheter samt möjligtvis även litet sporrad av ambition, då det var mitt första arbete på egen hand såsom chef, lyckades det mig bygga banan färdig på tillsammans 36 arbetsdagar, och som bolaget beräknat, att hela sommaren skulle åtgå för byggandet, fick jag 1.000 kronor i present eller dubbelt mera än det betingade arvodet, varåt jag naturligtvis inte hade anledning känna mig nedslagen, och invigningen firades med en fest i Lervik till vilken alla bruksägare och bergsmän från hela Filipstads bergslag och Färnebo härad inbjudits. Och maken till gästabud hade väl knappast förekommit i det glada Värmland. 

Dagen förut hade Gyllenbåga utsänt ett par lass med diverse varor, bl a en bra stor kagge med konjak, en dito med arrak och en dito med brännvin samt några dussin porter buteljer. Alla dessa Guds gåvor, med undantag av vad som kunde behövas till ”helor”, ”halvor”, ”tersar” och ”kvarter” slogos av Adam Carlsson och mig uti fru Carlssons största kopparbryggkittel, som ställdes i bakgrunden av en ofantlig lövsal på gården – och omkring kitteln placerades alla ingredienser till en jätte brylå, färdig att antändas och serveras dagen därpå vid passande tillfälle. 

Tidigt på invigningshögtidsdagen började de inbjuda att samlas – fingo en kopp kaffe med dopp, och omedelbart därpå frukost med brännvin och fradgande hembryggt öl. 

Medan frukosten under ett par timmar pågick i förutnämnda lövsal – där den stora brylån tills vidare stod betäckt och lurade i sitt hörn, hunno de inbjudna samlas, och därefter skulle invigningen av järnvägen försiggå medelst åkning fram och tillbaka. 

Medan detta egde rum, hade Adam Carlsson flyttat kitteln med brylån utanför lövsalen, och när festfolket återkommit från den för de allra flesta ovana färden och vore mycket livade, funno de brylån i brand och de blå lågorna flammade högt i skyn. 

Detta skådespel minskade naturligtvis inte belåtenheten och när Adam äntligen efter mycket besvär fått eldsvådan i kitteln släckt och bergmästaren hållit invigningstalet, var gärdet upprivet och ”Barrabam” lössläppt. 

Hela förmiddagen förgick i sålunda omkring den dråpliga brylån med tal och sång, men under tiden skulle åkas på järnvägen och detta skedde i vildaste fart under skjutning och hurrningar. Sedermera åts middag i lövsalen, åktes ånyo och dracks, superades, åktes och pokulerades, tills kitteln var tom och solen stod klar på himmeln.”

Festen ansågs allmänt under lång tid vara en alldeles överdådig och makalös tillställning.

Arrendatorn Karl Johan Bivall i Gunnartorp, som själv i sin ungdom arbetade som lastare vid Lerviks järnväg mellan 1881-1883 har berättat följande om trafikarbetet.

web_ladda ned
”Lerviks järnväg efter banvallen”. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bild från Järnvägsmuseet. Identifikationsnummer JvmKDAFo1269

I allmänhet vore 5 man och 3 hästar sysselsatta vid banan. När gods skulle transporteras i båda riktningarna kördes de lastade vagnarna upp till mötesplatsen på banans högsta punkt, därifrån de bromsades ned till den andra lastageplatsen medan hästarna fingo gå efter. Om det endast fanns gods att föra i en riktning, gingo hästarna endast emellan endera lastageplatsen och mötesplatsen mitt på banan, varifrån en man bromsade ned vagnarna till den andra lastageplatsen samt körde tillbaka tomvagnarna till mötesplatsen med en extra häst. Vid vardera lastageplatsen sysselsattes en eller två man med av- och pålastning av vagnarna. Detta arbete sköttes en tid tom av en 10-årig pojke. Karl Gunner. 

Trafikarbetet på banan pågick mellan kl 3 fm till kl 3 em och på denna tid medhunnos 5 vändor per häst med en vagn i varje vända, varför sålunda 15 vagnar forslades i vardera riktningen varje dag. Varje vagn rymde 60 á 70 centner (=2.5 á 3 ton) malm. Lastarna hade en dagpenning av kr 1:60 och körarna tjänade antagligen lika mycket. 

Järnvägen hade två faktorier, det ena beläget vid stranden av sjön Yngen och det andra vid stranden av sjön Långban. Båda var försedda med lastbryggor och magasin. Tillsynen sköttes av en faktor. Arbetsuppgifterna innebar att ombesörja trafiken på järnvägen, anskaffa och underhålla det antal hästar och folk som behövdes. Även hålla reda på det transporterade godset samt ansvara för skador på vagnarna mm. Faktorn erhöll under första trafikåret 4 sk rgs för varje transporterat skeppund varor. Inför varje trafikår auktionerades sysslan till den minst bjudande.  Den förste faktorn vid banan var bergsbruksidkaren Adam Carlsson på Lervik

web_ladda ned (2)xx
”Lastageplatsen vid sjön Långban”. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bild från Järnvägsmuseet. Identifikationsnummer JvmKDAF01271

År 1856 beslutade man att anställa ännu en tjänsteman som kallades ombudsman. Arbetsuppgifterna bestod i att sköta järnvägens räkenskaper. Ombudsmannen hade samtidigt anställning som ombudsman i Filipstads Bergslags Kanalbolag samt i Yngs-Daglöse Järnvägs Bolag. Den första ombudsmannen hette Friberg.

Antalet vagnar var 5 st när banan öppnade men de utökades under årens lopp till 13 st. De kostade 200 rdr rgs per styck. Vagnshjul, lager och fjädrar togs från Carlsdals bruk.

001_DxO
Bild som visar vagnsritningen för de vagnar som köptes in till järnvägen. Kopierad från boken ”Sveriges Småbanor 1802 – 1865”. Författare Ivan A. Bodstedt. Utgiven 1945

Arbetstiden vid banan var lång. Av ett styrelseprotokoll framgår att de båda faktorierna skulle vara öppna för lastning och lossning mellan kl 4 fm och 8 em.

Det som fraktades på järnvägen var malm, tackjärn, stångjärn, stål, takskiffer, spik, tegel, lera, verktyg, trä och spannmål. Övervägande delen var malm och därefter järn. Under år 1859 transporterades på järnvägen under tiden 18 maj till 30 november
– 10.968 skeppund järn och stål
– 5.477 skeppund tackjärn och gjutjärn
– 22.631 skeppund järnmalm

web_ladda ned (1)
”Lastkajen vid Långban”. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bild från Järnvägsmuseet. Identifikation JvmKDAF01270

Inkomsterna var 10.763 och utgifterna 6.791 riksdaler. Utdelningen på aktierna var första året 5%. Sedermera var utdelningen i genomsnitt 10 kr per aktie under banans livstid uton sista året då utdelningen var 45 kr per aktie. År 1881 beslöt bolagsstämman att aktieägarna skulle återbetalas med 75 kr per aktie.

Egen anmärkning…. Initialt kostade de 100 aktierna 275 kr styck. Under 30 år fick man i genomsnitt 10 kr per aktie i utdelning utom sista året då man fick 45 kr (29 * 10 kr + 45 kr). Det borde innebära att man under en 30 års period hade fått 410 kr för varje aktie inkl de 75 kr som aktien löstes ut för . 

Trafiken på sjön Långban uppehölls sommartid av en pråm. Motorn som direktör G. Ekman hade låtit bygga var en John Ericsson kalorikmaskin (varmluftsmaskin). Den gick bra under åtskilliga år men byttes slutligen ut mot en ångmaskin. Båten lär ha lastat 2.000 centner (ung 85 ton).

Frågan om att skaffa en ångbåt på sjön Yngen för bogsering väcktes vid bolagsstämman 1874. År 1870 föreslogs på bolagsstämman att man skulle införa ångkraft vid järnvägen. Det skulle ske på så sätt att en ångmaskin med vindspel skulle sättas upp vid banans högsta punkt och vagnarna skulle dras upp med en järnlina. Båda förslagen blev aldrig förverkligade. Anledningen var att när Mora – Vänerns järnväg öppnades för trafik 1892 förlorade bl a denna bana sin betydelse. Banan lades ned efter ett beslut på bolagsstämman den 9 september 1891. Lerviksbanan var därmed nedlagd efter att ha tjänstgjort under 40 år.

Information från andra 

Anders Möller – Kalmar berättar…. Längre in i samma vik i Yngen vid Lerviks lastplats står vassen tät och sjöbotten består av meterdjup (eller mer) dy och slam. Ut från vassen på någon eller ett par meters djup sticker ännu en slopad lastpråm ut i öppet vatten. I andra änden på Lerviks järnväg i sjön Långban finns inget synligt under vattenytan som är kvar från lastplatsen. Troligen ligger delar av själva lastplatsen under vägbanken till riksväg 63. Grusvägen som leder ner från 63-an till lastplatsen i Långban följer den gamla järnvägsbanken. 


Egna bilder

 

Reflektion

Man byggde alltså banan på mindre än 2 månader… Med häst och handkraft. Inga grävmaskiner eller dumpers. Inte ens mobiltelefoner för att kommunicera eller med SMS kalla till möten….. Bra gjort onekligen

Kul att man så sent som 1940-tal ännu inte använder ordet upphandling. I stället förklarar man att ”arbetet auktionerades ut till lägst bjudande”. Finns flera ord från boken som i alla fall användes under 1940-talet men som är mer eller mindre utmönstrade idag. Kanske var det så att skillnaden mellan det talade och det skrivna språket var mer annorlunda än idag.

Intressant också med arbetstiderna för inte så länge sedan. Hela 12 timmars arbetspass. Har sett i tidigare material att man ofta jobbade med två arbetslag i vardera 12 timmars skift vid hyttorna. Banan blev hur som en stor ekonomisk framgång.

Dammhyttan ligger inom samma område. Har besökt den men visste inte då inte på riktigt att det också gick en järnväg här… Blir till att göra ett nytt besök för att se om det finns lämningr

Källor och länkar

  • Jalmar Furuskogs bok ”De Värmländska järnbruken”.
  • Boken ”Sveriges Småbanor 1802 – 1865”.Författare Ivan A. Bodstedt. Utgiven 1945
  • Lantmäteriet
  • Wikipedia 

 

En reaktion till “01 Lerviks Järnväg (Filipstad)

  1. Tack för en väldigt intressant sida, vilket arbete du gjort. Måste dock påpeka ett litet fel. På Generalstabskartan över Lervik är järnvägen felmarkerad, det är det vänstra strecket som är banan vilket också syns på Bodstedts karta.

    Tack. Ska ändra när jag är hemma igen. Tar nog några ve kor. Kul om det blir korrekt

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s