Sindret (Hytta, kvarn och såg)

Besöket vid Åsjöhyttans hjälphytta blev betydligt intressantare än beräknat. Bilder och det jag fick reda på kring kvarnen och sågen finns på en egen sida (denna). Anledningen är att kvarnar och sågar inte är det primära området för min site men eftersom denna anläggning är en så  intressant industrilämning som tom fortfarande används så förtjänar den att lyftas upp. Detta besök blev definitivt något annorlunda

Den vattendrivna sågen används fortfarande! Ja, jag skrev rätt. Sågen drivs fortfarande av en vattenturbin eller skovlar som i sin tur direkt driver en axel. Remmar i flera steg överför sedan kraften från axeln till sågklingan för att få rätt hastighet. Sågen startas och stoppas genom att man släpper på alternativt stänger av vattnet till turbinen. Måste vara snudd på unikt i Sverige med en fungerande och använd mekanisk såg som är vattendriven. 

Äldre bilder

64278485_2403965416328245_7165615933614981120_o
Kvarnen vid Sindret brinner. Fotograf okänd. Fotoår 1901. Bildkopia från Bengt Salander. Bengt skriver ”Min farfars far, Johan Salander, var Mjölnare vid denna kvarn. Min farfar, Karl Salander, är född, i den byggnad som nu är riven och låg strax hitom kvarnen”
64401795_2403972902994163_6913621135682699264_o
Mjölnarbostaden vid Sindret. Fotograf Bengt Salander. Fototid 20150818. Bengt skriver ”Min farfars far, Johan Salander, var Mjölnare vid kvarnen. Min farfar, Karl Salander, är född, i denna byggnad som nu är riven och låg strax hitom kvarnen”
62436995_2403970399661080_7744609445312724992_o
Mjölnarbostaden vid Sindret. Fotograf Bengt Salander. Fototid 20150818. Bengt skriver ”Min farfars far, Johan Salander, var Mjölnare vid kvarnen. Min farfar, Karl Salander, är född, i denna byggnad som nu är riven och låg strax hitom kvarnen”

Egna bilder

Bildtid 190607. Den vattendrivna sågen används fortfarande
Bildtid 190607. Under och bakom finns turbinen / skovelhjulet
Bildtid 190607. Sågklingan är vattendriven. Det finns annat kring sågverksamheten som är elektriskt drivet. Starta och stoppa sågen görs dock genom att släppa på eller stoppa vattnet med spaken med träskaftet till höger
Bildtid 190607. Finns även en sk ramsåg som också var vattendriven men som inte används längre. Anledningen var att det gick åt för många personer att sköta den och det blev ingen lönsamhet
Bildtid 190607. Ovanpå nedre delen av hyttruinen byggdes en kvarn. Den används inte längre och den drevs också direkt av en vattenturbin. Vet inte om det var samma som till sågen eller om det var en annan. Enl ägaren finns allt kvar. Det enda som behövs för att sätta igång kvarnen igen är att bara ”skrämma iväg alla råttorna”. På bilder ser man undersidan av ena kvarnstenen.
Bildtid 190607. På ovansidan kvarnstenen på förra bilden finns en annan kvarnsten. Glappet dem emellan ställdes in beroende på vad det var man skulle mala. Avståndet ställde man in med skruven på bilden.

Reflektion

Fantastiskt – det minsta man kan säga!

Fick också berättat för mig varför alla småskaliga kvarnar slogs ut och på bara några få år medförde att i princip all mjöltillverkning numer är centraliserad och storskalig. Ett sätt att se det var att staten medvetet införde avgifter och pålagor som i sin tur gjorde det ekonomiskt omöjligt att driva en småskalig kvarn. Gjorde eller politiskt ville göra. Hmmm, som det brukar då.

En parentes men ändå. Fick förra året vid ett besök vid en annan nedlagd kvarn en mycket initierad beskrivning från någon mycket insatt i området om utsädets kvalitet och bl a om modern ogräsbekämpning kontra äldre, nutida lagring och kvalité av säd innan sådd, malning och till slut sammantaget konsekvenser på mjölets kvalitet. Även inblick om konsekvenser av modern höghastighets malning. Faktiskt en berättelse om hela cykeln sammantaget och som har fått konsekvenser på folkhälsan…. ”som ingen vill berätta”. Har inte kunskap för att återge men tror på varenda ord hon berättade men var hittar man alternativen? Ska visst finnas några kvarnar på Gotland som fortfarande i alla fall mal på gammalt sätt.

Källor och länkar

  • Ägaren till anläggningen
  • Lantmäteriet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s