Silvergruvan Värmskog (Grums)

Anteckning 2019-06-18 143910
Har gjort en länk till Riksantikvarieämbetets kartlager. Klicka på bilden

Anteckning 2019-06-18 144116

RiksantikvarieämbetetGruvområde, 370×40-100 m (VNV-ÖSÖ), bestående av 8 gruvhål, ca 20 skärpningar och jord lymningar. Längst i ÖSÖ är:1) Gruvhål, oregelbundet avlångt, 25×10 m (V-Ö) och 3 m dj till vattenytan. Intill och N om N delen av nr 1 är Ö delen av:2) Gruvhål, oregelbundet, avlångt trekantigt, 35×5-15 m (VNV-ÖSÖ)och4-7 m dj till vattenytan.Ca 45 m NV om 2 är:3) Gruvhål, oregelbundet avlångt, ca 25 m l (NV-SÖ), 1-3 m br och1-5m dj. Gruvhålet som har en 15 gradig stupning i förhållande tilll odlinjen, avslutas i SÖ i form av en 8 m lång stoll. Ca 2.5 m h och intill 2 m br. Mellan 2 och 3 är en skärpning eller jordrymning.3 m N om väg (V-Ö) är:4) Gruvhål, oregelbundet, kantigt ovalt ca 12×8 m (V-Ö) och 2-4 mdjtill vattenytan. Delvis fyllt med bråte.3 m v om 4 och ca 5 m N om väg är:5) Gruvhål, rektangulärt, 15×8 m (V-Ö) och 3 m dj till vattenyta.Delvis fylld med bråte.2 m V om 5 är:6) Gruvhål, rektangulärt, 4×2 m (V-Ö) och 2 m dj till vattenytan.Sidorna är fodrade med timmer om hörnen förstärkta med tvärslåar av timmer.8 m NNV om 4, 3 m N om NÖ hörnet av 6 samt 7 m Ö om väg (N-S) är:7) Gruvhål, oregelbundet avlångt och lätt slingrande, ca 50×5-12 m (VNV-ÖSÖ) och 2-3 m dj till vattenytan. I Ö kortändan fortsätter enstoll i Ö riktning, ca 1 m br, 1 m h ovan vattenytan och med skänd längd.30 m ÖNÖ om vägkrök är:8) Gruvhål, oregelbundet närmast runt, ca 6 m diam och 4 m dj tillvattenytan.I områdets centrala del är en husgrund, 11×6 m med en förmodad spismurrest i det NV hörnet. Skrotsten och skrotstensvarpar förekommer rikligt. V om vägen, i skrotstensvarp, är en rest efter redskapsbod eller dylikt, i form av en jordkällare. I områdets Ö del är någraförmodade varp eller hand skrädning. Från områdets centrala delar går en väg, till en början byggd av skrotsten. Enligt uppgift av hästjärnväg. Gruvan upptogs 1806 och brytningen pågick till 1816. Den återupptogs 1846 och lades ned 1852. Mellan 1 dec. 1847 och 1 juni 1848 bröts malm som gav 1300 lod (silver). malmen innehöll 99 löd mrkr silver percentn. samt 32% koppar. 1868 gjorde grosshandlare Granström på Strand en del försvarsarbeten. Ett tyskt bolag (från Ergberge) gjorde försök 1870. 1905 togs brytningen åter upp och pågick till 1909. Enligt bergsingenjör C. A. Sjögren, 1867 innehöll den silverrika aftonitmalmen ända upp till 3% silver. Enligt analys av C. H. Lundström 1867 innehöll aftonit från Gärdsjö varphögar 2.66 % silver.

Tidsperiod

  • 1806 – 1816
  • 1846 – 1852
  • 1870 försöksbrytning
  • 1905 – 1909
  • Försök att hitta nya malmförekomster efter 1909 och brytningen upphörde helt 1916

Egna bilder

Fototid 190617. Vägen som leder till gruvområdet börjar LM Ericssons födelsehem i Värmskog.
Fototid 190617. Tänk så många vagnar och kälkar med malm det skulle ha transporterats här en gång
Fototid 190617
Fototid 190617
Fototid 190617
Fototid 190617
Fototid 190617. Fundament från förvaltarbostaden eller trädgårdsanläggningen

På det avfotograferade informationsbladet nedan som finns vid LM Ericssons födelsehem i Värmskog står ordagrant

Gruvorna i Värmskog

Värmskog är rikt på gamla gruvor. Brytning förekom främst av silver och koppar. Gruvdriften var ett starkt tillskott för bygden och sysselsatte ett stort antal människor. Det var inte bara i gruvan som arbetet skulle utföras. Det behövdes kol, späntved, mat och andra förnödenheter. Under den mest produktiva tiden sysselsattes 150-200 personer med brytning, sortering, smältning och transporter mm. 

Silver

Vid mitten av 1800-talet var brytningen av silvermalm igång i sex gruvor i Värmskog. De största låg i Vegerbol och södra Gärdsjön. Silvergruvor fanns även i Karsbol samt några mindre i Näs och Rommennäs. Brytning har skett i perioder med långa uppehåll. 

Vegerbols silvergruvor

De mest bearbetade gruvorna är Vegerbolsgruvorna, med dess 6 gruvgångar. Första inmutningen ska ha skett i början av 1800-talet, troligtvis 1808. Brytningen pågick fram till 1816. Uppgifter finns om att driften delvis var nedlagd under krigsåren. Brytningen i Vegerbolsgruvorna var inte särskilt lönsam men kring 1845 när brytningen återupptogs av AB Wermskogs silver- och kopparverk gick den en tid med vinst. En aktie kostade 500 kr och en av aktieägarna var Selma Lagerlöf. Malmen lämnade inte så mycket silver i utbyte men tack vare dess blyinnehåll förtsatte brytningen i liten skala. Som mest bröts här 438 kg silver under ett år och 2.2 ton bly. 

Det var under den lönsamma tiden som företagets förvaltarbostad byggdes. Byggnades var i två våningar och inrymde bostad och gruvkontor. Kring byggnades anlades dyrbara trädgårdsanläggningar. Förvaltaren ansvarade för samtliga gruvor i Värmskog. Till silververket hörde även en stamp, vaskverk samt smälthytta belägna vid bäcken i Rolfsbol. 

På jakt efter en bättre malm öppnades ett flertal gruvhål som till slut kunde förbindas med varandra i långa schakt i ett totalt 285 meter långt och 6 meter brett dagbrott. Som djupast bedrevs brytningen ned till 60 meter under markytan. Till slut följdes malmen alltmer av kvarts och brytningen blev mindre och mindre för att helt upphöra 1916. 

Idag syns olika lämningar från den gångna verksamheten. Förutom gruvhål, schakt och skarnhögar finns även husgrunder från bland annat förvaltarbostaden tillsammans med stödmurar och stentrappor från terrassträdgården. 

Södra Gärdsjön

Malmen i Gärdsjön innehöll mer silver än den i Vegerbol. Man fann periodvis stora körtlar med rikt innehåll av både silver och koppar men även guld. Guldet bröts dock aldrig. Malmtillgångarna låg inte parallella som i Vegerbol utan bildade sidogångar så att ett när av gångar bildades. Genomgångarna innehöll ett silverrikt mineral, aftonit, som inte påträffades i någon annan av gruvorna i Värmskog. Problem fanns dock med stort inflöde av vatten samt att väggarna var porösa. Detta var en trolig orsak till att brytningen avstannade. 

Koppar

Koppar har brutits i Grindsbol, Högen och Norra Gärdsjön. Grindsbol öppnades kring 1847 och det finns noteringar om att malmen innehöll 1% koppar. Malmen var inte samlad så man fick bryta långa sträckor vilket var mycket kostnadskrävande. Arbetet upphörde 1852. 

Skiffer

1815 togs ett skifferbrott upp på Strand. Arbetet pågick i sju år och noteringar finns att det sysselsatte 8 personer. Nedläggningen ska ha berott på att skiffern var för tjock så den blev onödigt tung att hantera. 

– Fototid 190617

På informationsskylten som finns där vägen till Silvergruvan börjar vid LM Ericssons födelsehem står ungefär samma sak som ovan men något mindre detaljerat

Fototid 190617

Reflektion

Källor och länkar

  • Lantmäteriet
  • Riksantikvarieämbetet
  • Informationstavlor på plats

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s