Mångens koppargruva (Gräsmark)

Anteckning 2019-07-10 075600
Klicka på kartbilden för att öppna Lantmäteriets kartbild över området i realtid

Gruvområdet finns  inom det inringade området till vänster. Där låg även anrikningsverket och hyttan Karlsvik (se länk nedan). Jansbrohults hytta låg uppströms Borra älven där hyttan och även övriga vattendrivna industrier fanns. Är inritad till höger.

Länk till Gruvkartan över Storgruvan (via Jan Kruse) som skriver ”den enda gruvkartan på SGU väster om de många och de oftast mångfalt större gruvorna i Filipstads bergslag”

Riksantikvarieämbetet Gruvområde, 100×10-40 m st, bestående av 2 skärpningar, 1 stoll och 2 skrotstens varpar, separat beskrivna. Skärpning, 4×4 m st,vattenfylld. 20 m SÖ om ovanstående är: Skärpning, 8 m br och 3m h och 5-10 m dj. 15 m S om ovanstående är: Stoll, 15 m h och5-10 m br och minst 10 m dj. 15 m SV om ovanstående på bergssluttning är: Skrotstensvarp, 50×30 m st (SSÖ-NNV) och 1-2m h. Nedrasad utefter sluttningen. 4 m N om ovanstående är: Skrotstensvarp, 25×15 m st (SÖ-NV) och 2-3 m h. Stensamlingarnadelvis övermossade och överväxta med gran. NV och SÖ om RAÄ-nr 17 förekommer enstaka skärpningar.

Äldre bilder

image2_DxO
Bild #02. Axel Aurelius. Fotoår omkring 1900. Mangens gruva – 4 st. Den ligger ca 9 km från Jansbrohults anrikningsverk. Bildkopia från Aina Johanzon som skriver ”Bilder från gruvan. några som arbetat i Storgruvan. Otto Danielsson från Tiskartjärn. Nils Lindgren född i Klasbråten arbetade som förman. Tunnelsprängarna Gustav Jansson och Karl Jansson. Därtill arbetade många torpare i Mangen och Tiskatjärn i gruvan. Många av gruvarbetarn emigrerade till Amerika efter att gruvdriften i Mangen upphört. Ägare var Emil Pay”
bild513 (2)
Bild #03. Fotograf Axel Aurelius. Fotoår omkring 1900. Mangens gruva – 4 st. Den ligger ca 9 km från Jansbrohults anrikningsverk. Bildkopia från Aina Johanzon som skriver ” Gustav Andersson född Där Sö i Mangen även kallad ”Skomakar Gustav” och Magnus på Råmanstorp. Vem som är vem kan jag inte med säkerhet säja men tror att mannen till vänster är ”skomakar Gustav”
image (3) flip_DxO
Bild #04. Fotograf Axel Aurelius. Fotoår omkring 1900. Mangens gruva – 4 st. Den ligger ca 9 km från Jansbrohults anrikningsverk. Bildkopia från Aina Johanzon som skriver ”Bilder från gruvan. några som arbetat i Storgruvan. Otto Danielsson från Tiskartjärn. Nils Lindgren född i Klasbråten arbetade som förman. Tunnelsprängarna Gustav Jansson och Karl Jansson. Därtill arbetade många torpare i Mangen och Tiskatjärn i gruvan. Många av gruvarbetarn emigrerade till Amerika efter att gruvdriften i Mangen upphört. Ägare var Emil Pay”

Aina har kompleterat med hennes fars noteringar vad arbetarna hette vid gruvan, Otto Danielsson från Tiskartjärn, Nils Lindgren född i Klasbråten han arbetade som förman, Tunnelsprängarna Gustav Jansson och Karl Jansson, Johan på Gruvberga, Carl Walström på Löcka i Treskog. Albin på Slätta i Trötvik  arbetade på anrikningsverket nere vid Karlsvik.

image (4)_DxO
Bild #05. Gruvgång vid gruvan vid Mangen. Fotograf Leif Persson. Fotoår omkring 1969-70. Mangens gruva – 4 st. Den ligger ca 9 km från Jansbrohults anrikningsverk. Bildkopia från Aina Johanzon som skriver ”Bilder från gruvan. några som arbetat i Storgruvan. Otto Danielsson från Tiskartjärn. Nils Lindgren född i Klasbråten arbetade som förman. Tunnelsprängarna Gustav Jansson och Karl Jansson. Därtill arbetade många torpare i Mangen och Tiskatjärn i gruvan. Många av gruvarbetarn emigrerade till Amerika efter att gruvdriften i Mangen upphört. Ägare var Emil Pay”
sid919_DxO
Bild #06. Malmkorgen från gruvan i Mangen. Fotograf Leif Persson. Fotoår 1969-70. Bildkopia från Aina Johanzon

Tidsperiod: 1564 – drevs i omgångar fram till i början 1900

Aina Johanzson berättar (som bidragit med informationen och de äldre bilderna) 

Mangens gruva startade ca. 1564 och den siste ägaren hette Emil Pay. Det finns två gruvgångar som går upp i dagen. Malmen har brutits och forslats upp till ytan för hand senare med häst och vid sekelskiftet och in på 1900 talet med ångdriven hissanordning. Ångpannan finns kvar på området. Malmen forslades ner till Karlsvik med linbana. När gruvan lades ner fanns det en ”skräddningshall” ( där malmen sorterades efter kvalité) ,  ett vindspel dvs. en hissanordning och en dynamitkur.

Sidan och informationen hör även ihop med 

Egna bilder

Bild #16. Fototid 190805. Delar av järnvägsvagnarna finns kvar efter rälsen som gick in i gruvan

På informationstavlan nedanför står ordagrant

Storgruvan här vid Mångshöjden började enligt uppgift bearbetas 1564. Det man bröt var främst kopparmalm men även järnmam har tagits upp ur berget. Verksamheten lades ned kring sekelskiftet 1900. 

Här finns två gruvgångar som går i dagen. Malmen har brutits och fraktats upp till ytan på många olika sätt genom tiden, för hand och med hjälp av hästar osv. Till de modernare sätten, åtminstone vid sekelskiftet 1900 hörde ångdrivna hissanordningar. den gamla rostiga ångpannan som står på ett stenfundament kan ha drivit en sådan. När malmen var upptagen till ytan ”skrädades den”, vilket innebar att man grovsorterade stenarna som malmhaltiga eller som skrotsten. Därav den stora mängden lösa stenar som finns i högar i området. När gruvan lades ned fanns här en skrädningshall, ett vindspel, dvs en slags hissanordning och en dynamitkur. 

Strax öster om gruvhålen finns rester – stenfundament, vajrar och kugghjul – av en linbana som använes till att frakta malmen till Karlsvikens utskeppningshamn vid sjön Mången. 

Bild #15. Fototid 190805
Bild #14. Fototid 190805
Bild #13. Fototid 190805
Bild #12. Fototid 190805
Bild #11. Fototid 190805
Bild #10. Fototid 190805
Bild #09. Fototid 190805
Bild #08. Fototid 190805
Bild #07. Fototid 190805
Bild #06. Fototid 190805
Bild #05. Fototid 190805. Från denna punkt gick en linbana nedför berget där man enl Bertil Nordström lastade om till en annan linbana som gick till Karlsvik.
Bild #04. Fototid 190805. Varjar ligger kvar i naturen
Bild #03. Fototid 190805. Kul att man har sparat på en av vagnarna
Bild #02. Fototid 190805. Den lite grövre vajern var bärlinan. På vardera sidan om den gick i en slinga den lite tunnare draglinan
Bild #01. Fototid 190805. Bertil Nordström berättar om platsen och verksamheten

Reflektion

Vilken intressant plats och vad mycket det fanns att se. Aina Johanzon och Bertil Nordström var med och berättade om både platsen och verksamheten.

Linbanan som gick ned till Karlsvik var en överraskning. Ganska avancerat

Källor och länkar

  • Lantmäteriet
  • Riksantikarieämbetet
  • Information från Aina Johanzon
  • Informationstavlor på plats från Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s