Borra kvarn och såg (Gräsmark)

Anteckning 2019-07-24 175858
Klicka på kartutsnittet ovan för att öppna Lantmäteriets kartlager över platsen

Anteckning 2019-07-24 180101

Anteckning 2019-07-24 180941
Häradsekonomiska kartan 1883-1895

RiksantikvarieämbetetKvarnlämning, 90×15 m st (V-Ö) bestående av från Ö: kvarngrunden, 10×6-7 m st (V-Ö), 0,5 m h och ca 2-4 m dj. Inne i kvarngrunden är rester av träkonstruktioner och flera kvarnstenar. Invid och V om kvarngrunden är en trätrumma 0,8 m diam med järnbeslag, 70 m l(V-Ö). 6 m V om den är en dammvall, 4 m br, 7+7 m l (NÖ-SV) öppen i mitten, ca 10 m. Byggd 1858, nedlagt 1930.

Tidsperiod 1858 – 1937

Äldre bilder

bild470 Kvarnen o mejeriet i Kymsta (1).jpg
Bild #04. Fotograf okänd. Fotoår 1910-15 . Bildkopia från Aina Johanzon. Aina skriver ”I förgrunden Borra kvarn byggdes 1856 av Häradsdomare Håkan Jonsson, utbyggnaden på långsidan var den s.k. tôrka där bl.a. havre torkades, utbyggnaden på gaveln var kvarnkammaren. Kvarnen var uppbyggd på en hög stensockel med flera trappsteg upp till ingången, trappan/trappstegen bestod av tre gamla kvarnstenar.  Vid ombyggnaden av vägen 1931-32 fylldes området upp framför kvarnen så att trappan kom att bestå av endast ett trappsteg. Vattnet till turbinen som gav kraft att sätta igång kvarnen kom i en ”trätub” från dammen  ovanför uthusen, vattnet till dammen kom från Borra älv. Till kvarnen hörde också ett stall för 3-4 hästar utanför fanns det en stång med järnringar där flera hästar kunde bindas. När trätuben måste repareras av åldersskäl sågades en mängd plankor sedan hyvlades kanterna en aning sneda för att följa rundningen i de fasta järnringarna och till sist skulle de kilas fast. Det tillverkades 5.500 kilar till denna reparation. Kvarnverksamhetens storhetstid avtog i slutet av 1930-talet och kvarnen revs 1966. Byggnaden i bakgrunden är mejeriet byggt 1908 av en byggmästare och hans son från Bålgård i Mangskog. Mejeri drevs fram till 1927 efter ombyggnad bedrevs där affär från 1931 fram till och med januari 1970
IMG_4315 (2)
Bild #03. Fotograf ev Leif Persson. Fotoår omkring 1960 . Bildkopia från Aina Johanzon. Aina skriver ”Borra såg, byggdes 1870 av Häradsdomare Håkan Jonsson. Sågen byggdes samman med kvarnhuset på dess östra gavel. Sågbyggnaden finns ännu kvar.”

thumbnail_26992162_1820451381307716_7953051846659245730_n[1] (1).jpg
Bild #02. Fotograf okänd. Fotoår omkring 1920. Bildkopia från Aina Johanzon. Aina skriver ”Vid norra änden av bron syns elstolparna. Emil Johansson som då ägde kvarnen och sågen installerade 1917 en likströmsgenerator, under kvarnhuset, som drevs med vattenkraft för att få ljus inne i  kvarnen och boningshuset. Generatorn försåg också tre gårdar till med el, dock för endast en 15W glödlampa. Denna installation kostade 1.700 Kr totalt.

Aina Johanzon´s har renskrivit sin fars anteckningar till en bok… ”En rundvandring med Alvar”. 

Kvarnen och sågen

Nedanför bron vid Borra finns fortfarande dammfästet efter det som troligen kallades för Kymstads nedre tullmjölskvarn. 1794 var det qvarnsyn. Där fanns också en benstamp, den stora tunga järnveven till vattenhjulet ropade jag in på auktionen vid Borra för 2Kr och den finns kvar. (Järnveven lämnades till hembygdsgården efter Alvars bortgång) Jag nämnde dammfästet tidigare, den dammen försåg också tegelbruket med vatten där man tillverkade både murtegel och enkupigt tegel. Leran togs i en bäckravin på Borras ägor alldeles väst om där gamla Borra var beläget.

Efter Jan Magnusson, Gräsmarks Historia år 1866.  Borra öfre Tullmjölsqvarn är belägen i Borra elf på Borras egor under N:a Westrottna, byggde 1850 med två par stenar för sammäld. Kontrakt med gamla husbehofsqwarnens egare af den 10 juni 1850. Synerätt och previlegier af den 9 augusti 1850.  Byggdes af nuvarande egaren Häradsdomaren Håkan Jonsson i Näs. Borra nedre tullmjölsqvarn med ett par stenar för sammäld, belägen i samma elf, längre ned och på Kymstads mark. Byggdes år 1856 af egaren Häradsdomare Håkan Jonsson i Näs. Vattentillgången var knapp. Bev. Tax.-värde 2000.

Den faktiska ägaren till den kvarnen var hustrun Greta Gråberg.

En mjölnare vi vet var Johan Olsson, Grufberga i Mangen, han var far till Helge Johansson på Magneberg.

Omkring 1850 – 60 byggdes en såg av Håkan Jonsson den låg nere vid kvarnen, benstampen och tegelbruket, denna revs på 1870 talet då en ny såg uppfördes, 1870, nu vid kvarnen på övre sidan av landsvägsbron. Denna husbehovs såg var sammanbyggd med kvarnen.   Sågen var turbindriven den delade vattenkraften med kvarnen så endast en av dem kunde gå åt gången.

År 1897 blev Emil Johansson från Va. Ämtervik ägare av kvarnen med mark och vattenrättigheter. Kvarnen övertogs senare av sönerna Einar och Sigurd som likt Emil hade maldag som regel två dagar i veckan, 3 om det var bråttom.

Kvarnhuset var byggt på en hög stensockel så det var tungt att bära in säckarna. Det var en trappa utanför dörren av tre kvarnstenar lagda på varandra. Det blev mycket bättre när vägen ombyggdes 1931 – 32, då blev platsen framför kvarnen uppfylld med en massa jord. Vattnet till turbinen som gav kraft att sätta igång kvarnen kom i en trätub från dammen ovanför uthusen, när Borrsjödammen och Myrdammen hade öppnats tidigt på morgonen. På vintern var detta besvärligt för timmerkörarna då vattnet gick upp i timmervägen som gick längs efter älven.

Inne på kvarnhusets norra sida fanns ”tôrka” och på den västra gaveln var kvarnkammaren. Den var uppbyggd på kraftiga stolpar precis ovan vattentuben men med ingång direkt från kvarnen, bakom det stora stenkaret. Till kvarnen hörde också ett stall för 3 – 4 hästar det låg mot den norra slänten och utanför fanns också en stång med järnringar att binda hästarna i.

Ja tänk, om ett sådant rum kunde berätta allt som där var pratat på när gubbarna satt och väntade på att deras mäld skulle bli klar. På kvällarna gick pojkarna dit för att spela fem öres femkort med Johan där Ner i Portner och Folke Helliksson och några till som ständiga deltagare.

De som skulle torka havre för att sedan mala till skrädmjöl var alltid extra tidigt vid kvarnen för det dröjde länge att torka. Emanuel Ellsberg på Runketorp han var extra tidigt ute, han for hemifrån kl. 3 på morgonen. På vägen neråt drog han på vattnet vid Borrsjödammen och sedan vid Myrdammen. Väl nere vid kvarnen gjorde han eld under ”törka” och så småningom kom vattnet. Efter ca. 1½ timma hade det kommit så pass med vatten att han kunde sätta igång maskineriet. Själva torkkaret var nog 1½ meter tvärs över och kanterna kanske 40 cm. höga. Från ett kugghjul i taket gick en stång ned till botten av torkkaret med två vingar på, nästan som en propeller. Havren måste ständigt röras om för att inte brännas. Själva torkan var i arbetshöjd med murad eldstad inunder för en försvarlig brasa. När havren var färdigtorkad fick man ösa ur den med en träskopa. Alla skulle ha ved med hemifrån till torkningen. Sigurd sa en gång att det inte var alla som hade ved med sig och om en del fick några vedträn över så tog dom med sig hem tillbaka.

När trätuben måste bytas av åldersskäl blev det mycket arbete. Först att såga plankor så det räckte sedan att hyvla kanterna en aning sneda för att följa rundningen i de fasta järnringarna och till sist att kila fast plankorna. Vid ett sådant tillfälle sågade Einar 5,500 kilar. Plankorna måste torka över en sommar för att riktigt svälla ihop när tuben vattenfylldes.

Kvarnen hade stort upptagningsområde, Borrsjön, Svulttjärnshöjden, Söderlidstorp, Kalvhöjden, Ängen, Kymsta, Trötvik, Portner, Stenserud, Sandviken och Granhult. Ängen hade besvärlig kvarnväg, uppför den branta Sättergata på hemvägen och inte var det lättare att åka till Knaggen för dom, för då skulle de över den branta Gräshöjdsbacken.

Kvarnrörelsen vid Borra gick i graven troligen 1937. Efter det blev det kvarnen i Västrottna vi fick åka till, när kriget kom så blev det restriktioner med bl.a. malkort och kontroller. Borrakvarnen revs 1966 och kvarndörrarna köpte jag och de är dörrarna till snickerboa här i Björkänga.

En händelse från nödåren 1867 – 68. Ett rykte når några fattiga familjer på finnskogen i Gräsmark om att ett ryskt tåg hade anlänt till Fryksta med säd, tre karlar ger sig av till fots de åtta milen och når Fryksta på natten. Med var sin säck så stora de mäktar med att bära vänder de åter hemåt, de mellanlandar hos mjölnaren i Borra innan de tar sig hem den sista biten.

Elektrisk ström.

Emil Johansson som ägde kvarnen och sågen installerade 1917 en likströmsgenerator som drevs med vattenkraft under kvarnhuset för att få lyse i kvarnen och boningshuset. Generatorn försåg även Borra, Norslund, som Emil ägde, mejeriet och Älva med lyse, men endast för en 15W lampa. Detta var då en väldig nymodighet och det var så mycket folk dit och tittade, sådana som själva tänkte installera liknande. Hela anläggningen kostade 1.700Kr. På kvällen när flera hade lyset på måste någon gå ned i undervåningen på kvarnhuset och ”dra ner” på kraften för generatorn orkade inte med allt, då blev det svagt lyse i stugorna och klockan 10 på kvällen stoppades generatorn. Men Agda ve Mjölnern var mycket för att läsa på kvällarna och förnatten. Som ”straff” för detta fick hon gå ner i kvarnhuset på natten och koppla bort generatorn. Den fick inte gå när ingen ström användes. Omkring 1920 fick vi elektriskt lyse från Högfors kraftverk i Kymsälven. Själva använde de ”likströmmen” ända till i början av 1940 talet. Men när det då började komma elektriska apparater gick det inte att använda likström längre. Strömmätaren eller kontrolltavlan vad den nu kallades satt på östra väggen i kvarnen och finns kvar hos mej, den tog jag tillvara på när kvarnen revs 1966.


Egna bilder

Reflektion

Källor och länkar

  • Aina Johanzon har bidragit med information och bilder
  • Bertil Nordström har berättat och visat bilder
  • Lantmäteriet
  • Riksantikvarieämbetet

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s