– Edebäck ToR Vingängsjön

Anteckning 2019-08-23 113636

En förhållandevis lång sträcka utan forsar upp till Sysslebäck. ”78 km fågelvägen och på grund av de många älvkrökarna, som är 82 stycken, blir sträckan 104 km”
48940532_376449183116290_3114608591118532608_n.jpg
Bryggplats som användes för transporter vid Likanå. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors
47033943_268312260703259_5243150265112068096_n (1)
Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors
1066 Slavbåt.jpg
Sk slavbåt. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors69207338_606239166450267_3804543040807239680_n
550 vingang 1903.jpg
Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors

DCP_2033 kopiera

61

lastbåten edebäck_dxo
Sk kolbåt för transporter av träkol och kanske senare även stenkol / koks

dav En avskrift av informationstavlan som finns vid biljettkuren vid fd Edebäcks bryggan. Står att läsa att informationen är utgiven av Norra Råda Hembygdsförening genom Karl-Axel Johansson.

Ångbåtsperioden 1863 – 1927.
Flodplanet norr om Edebäck till Vingängssjön visar en ringa lutning. Den ingår i en nästan rät linje i en rak sprickdal. I en sådan jämn dal har ej utbildats forsar och fall. Flodplanets längd mellan Edebäck och Vingängssjön är 78 km. på grund av de många älvkrökarna, som är 82 stycken, blir sträckan 104 km, vilket gör den till den längsta älvsträckan i Norden, som trafikerats med ångbåt. I och med tillkomsten av järnbruken i Älvdalen vid 1800-talets början fick Klarälven ökad betydelse som samfärdsled. 

Då började den egentliga båttrafiken och Edebäck blev från början lastplats och fakteri. 

Tackjärnsbåtarna fördes fram med folk som dragare, sk trälbåtar och stakbåtar användes även under ångbåtstiden när det var lågvatten. 

År 1863 kom den första ångbåten Clara I. Hennes turer på älven upphörde fem år senare. År 1879 togs Clara I i bruk. Båda ångbåtarna var för djupgående och Clara II togs ur trafik 1887. 

År 1879 anskaffade Uddeholmsbolaget en bogserbåt, som döptes till Edebäck. den var snabbgående och stark. Edebäck bogserade ända upp till tre fullastade pråmar samtidigt. Befälhavare var från 1879-1927 Leonard Sundqvist. 

År 1900 sjösattes ångaren Vingäng med Per Nilsson som befälhavare. Vingäng gjorde främst lustturer med passagerare, men bogserade även pråmar och gjorde sin sista tur år 1925. Vingäng var Klarälvdalens ”pärla”. 

År 1908 kom ångaren Klaran som passagerarbåt. den var fin och vackert vitmålad med moderna maskiner och rymligt däck. Per Nilsson och Johannes Sjökvist var befälhavare. 

Även privata båtar trafikerade älven, bl a Älvdalen, vars redare var handlanden Thorén från Stöllet, båten Svan från Månäs, som fördes av Johannes Sjökvist och båten Ferm, som förintades genom eldsvåda. 

År 1910 kom båten Anneberg med bröderna Borgström som ägare. Bröderna Borgström byggde en större båt, som drev med en flygmotor och gengas. Båtarna Flink och Örnen trafikerade också älvsträckan. 

Vintertid gick transporterna med hästskjuts upp efter älven. 

År 1927 gjorde bogserbåten Edebäck sista turen och därefter stoppades ångmaskinen för alltid. 

I boken Ekshärads socken finns utförligare skildring om båttrafiken på Klarälven, författat av Einar Sundqvist”. 

Källor och länkar

  • Norra Råda Hembygdsförening
  • Lantmäteriet
  • Alla bilderna kommer från Roy Palm – Hagfors

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s