Kymbergs Bruk (Gräsmark)

Träsliperiet startades 1887 och kördes fram till branden 1905. Tråd med ytterligare info i FB gruppen John Nykvist Foto från Kymbergs Bruk AB i Gräsmark. Bruket brann ned 1905. Årsproduktionen var ca 800 - 1000 ton/år torr slipmassa. Lennart Källen Ja det var inte bara det. Träsliperiet startades om jag inte tar helt fel 1887 … Fortsätt läsa Kymbergs Bruk (Gräsmark)

Äggruvorna – Filipstad

Har åkt här många gånger - sett skylten och passerat. Om man kommer från Nordmarkshållet ligger gruvan alldeles bredvid landsvägen på vänster hand strax innan man kommer fram till Finnshyttan. Denna gång gick jag fram Tidsperiod: Mitten av 1600-talet eller kanske något tidigare fram till 1896 Har försökt ordagrant skriva av texten på den mycket … Fortsätt läsa Äggruvorna – Filipstad

Hagfors – industribana

Roland Svensson - Hagfors berättar: Denna lilla järnväg har ingenting med den gamla rallbanan eller rallvägen, som låg norr om fallen vid Hagforsen att göra. Denna järnväg byggdes under första världskriget från det stora stubblagret som låg på Ängfallheden och slutade vid martinverket inom järnverksområdet. Vid Ängfallheden låg en flistugg där man tuggade ner stubbarnas … Fortsätt läsa Hagfors – industribana

Kuriosa – ”När morfar drog trälbåten”

Har ordagrant skrivit av / återgett vad som står i kapitel 32 i boken refererad nedan "Ur Hemmets och familjens veckotidning Kvällsstunden, nr 6 lördagen den 9 februari 1980, har en artikel skrivits av teologie Oscar Lövgren, som till vardags sysslar med hymnologi och får räknas som en av våra främsta experter på detta område. … Fortsätt läsa Kuriosa – ”När morfar drog trälbåten”

Hammaren

Själva hammardelen på en stångjärnshammare. Denna finns kvarlämnad vid Ransberg - Ransäter och vid övre dammen. Det krävdes krafttag att dels göra den, transportera och sätta den på plats. Kraften man tog från vattnet för att driva hammaren hade inget med den nedåtgående rörelsen att göra. Vattenhjulet lyfte upp hammaren och den föll sedan ned … Fortsätt läsa Hammaren

Forshults kvarn

Arne Englund berättar i sin bok Kvarnen i Källdalen, som var igång under mjölnare Sven Magnusson, torde ha lagts ned strax efter dennes död 1912. Forshultskvarnen var igång in på 1950-talet och revs 1988. En liten klensmedja nedanför kvarnen är också borta. Turbinen, som drev kvarnen, har ersatts med två nya turbinaggregat som levererar kraft … Fortsätt läsa Forshults kvarn

– Sunnemo – Årås

Reflektion Vet inte så mycket om just denna led för transporter mellan hyttan i Sunnemo vidare mot bl a Munkfors annat än att den användes. Man behöver också komma ihåg att Rådasjön genom nuvarande damm och kraftstation i Norra Råda har höjt Rådasjön 1-2 meter mot nivån under hyttperioden. Om Rådasjön låg 1-2 meter lägre … Fortsätt läsa – Sunnemo – Årås

– Föskefors – Lovisebergsboden

Transporter till och från Föskefors skedde via Hamra tjärnen, Mossbergssjön, ned genom Busjön och sedan marktransport ned till Lakenesjön. Leden anslöt sedan till den som gick från Lovisebergs bägge hamrar ned till Lovisebergsboden vid Klarälven. Arne Englund enl boken nedan beskriver följande om transporterna till Lovisebergsboden och som jag har återgett ordagrant Stångjärnstransporter från Föskefors … Fortsätt läsa – Föskefors – Lovisebergsboden

– Loviseberg – Lovisebergs boden

Arne Englund skriver i sin bok ”Kvarnnäsbygden i Norra Råda socken under 150 år” följande om sträckan som jag återger ordagrant Stångjärnstransporter från Loviseberg till Lovisebergsboden Färdigvaran stångjärn från hamrarna transporterades på samma sätt som malm och tackjärn. från Lovisebergs övre och nedre bruk skedde transporten förbi Täppa, genom Kallbäcksdalen till Skakelbacken. Detta namn fick backen … Fortsätt läsa – Loviseberg – Lovisebergs boden

10-196 Klarälven – Mårdserud

Arne Englund berättar i sin bok (ref nedan) att det under 1700-talets fram till 1800-talets första hälft fanns ett färjeläge vid Mårdsund väster om Årås. (Norra Råda). Vägen gick från Årås över Broddhedens äng ned till färjeläget. Arne hänvisar till brev och dokument för att styrka uppgiften. I brev till bruksförvaltare Friberg i Loviseberg den … Fortsätt läsa 10-196 Klarälven – Mårdserud

11-100 Åråsälven – Årås (Norra Råda)

Arne Englund påstår i sin bok (ref nedan) att det redan under 1700-talets början fanns ett färjeläge i Årås (Norra Råda) ungefär där nuvarande kraftstation finns idag. Först 1869 byggdes en bro över Åråsälven som låg ca 100 meter uppströms från där "bron ligger idag". Tidsperiod: tidig 1700-tal fram till 1869 Reflektion Boken är inte … Fortsätt läsa 11-100 Åråsälven – Årås (Norra Råda)

– Årås – Skymnäsboden

Läser följande i boken ”Kvarnnäsbygden i Norra Råda socken under 150 år” Transportleden Årås - Skymnäsboden Uddeholms bolag hade ständig uppsikt över sina transportvägar till lands och på vatten. Upplagsplats för bland annat livsmedel, tackjärn, stångjärn mm var vid Årås förlag i närheten av nuvarande kraftstation i Råda.  Från 1700-talets början fanns här en färja … Fortsätt läsa – Årås – Skymnäsboden

Dömle övre hammare (Forshaga)

Dömle nedre hammare. Hammarområde, 70×45 m (SSÖ-NNV), bestående av 1 hammarruin, 1 husgrund och 1 slagghög. Hammarruinen är 12×6 m (SSÖ-NNV) och intill 2 m h av kallmurade och huggna stenar. Husgrunden är 7×7 m(SÖ-NV) och intill 1.6 m h, ingrävd i sluttningen, med kallmurade grundstenar. Slagghögen är 5 m diam och intill 1.5 m h. … Fortsätt läsa Dömle övre hammare (Forshaga)

S/S Anneberg I & II

På en informationstavla i biljettkuren vid fd ångbåtsbryggan i Edebäck kan man läsa följande från Norra Råda hembygdsförening. "År 1910 kom Anneberg med bröderna Borgström som ägare. Bröderna Borgström byggde en större båt, som drev med en flygmotor och gengas". Reflektion Flygmotor som drevs med gengas.... det låter märkligt. Undrar om man försökte sig på att … Fortsätt läsa S/S Anneberg I & II

– Edebäck – Halgå

....... När Uddeholm 1844 allmänt gick över från tysksmide till lancashiresmide, skedde en produktionsuppdelning mellan bruken, och Halgå kom därefter huvudsakligen att leverera smältstycken för uträckning vid bruken i Föskefors, Munkfors och Stjärnsfors ....... Häradsekonomiska kartan 1883-95 Läser följande i boken "Kvarnnäsbygden i Norra Råda socken under 150 år" Transportsamarbete mellan Föskefors bruk och Lovisebergs … Fortsätt läsa – Edebäck – Halgå

– Edebäck ToR Vingängsjön

En förhållandevis lång sträcka utan forsar upp till Sysslebäck. "78 km fågelvägen och på grund av de många älvkrökarna, som är 82 stycken, blir sträckan 104 km"Bryggplats som användes för transporter vid Likanå. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – HagforsFotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – HagforsSk slavbåt. Fotograf okänd. … Fortsätt läsa – Edebäck ToR Vingängsjön

– Skymnäsboden – Munkfors

Omlastning till båt vid ”hamnen” vid Skymnäs nedanför fallet vid Edsforsen. Innan NKLJ banan var det den viktiga omlastnings platsen Skymnäsboden. Timret som lastades av här från järnvägsvagnarna fick självt ta sig till och/eller förbi Munkfors. Tackjärn från bl a Hagfors gick med båt eller pråm. Båten hette Stjern. Det är inte osannolikt att bilden nedan är tagen … Fortsätt läsa – Skymnäsboden – Munkfors

– Munkfors Forsnäs – Deje

Last och dragbåten som gick ToR till Munkfors – Deje hette ”Bylgia”. Hade propeller i både för och akter. Frakten lastades vid Forsnäs, söder om forsen i Munkfors. Omlastning vid Deje och innan forsen och förbi transport vid Deje forsen innan NKLJ banan var byggd. Bylgia byggdes senare om och blev enkölig samt fick dieselmotor. Flyttades till … Fortsätt läsa – Munkfors Forsnäs – Deje

– Deje förbi vattenfallet

Man började spränga för sluss även vid Deje men arbetet stötte på svåra problem och arbetet avbröts. Istället skedde transporterna mellan forsarna från Munkfors, Deje och Forshaga något senare på NKLJ banan. Enligt uppgift från Jalmar Furuskog skulle Halgå bruk ha tillverkat det järnmaterial som skulle användas här. Reflektion Vad jag har förstått när jag … Fortsätt läsa – Deje förbi vattenfallet

– Björkborns herrgård (A Nobel)

Egna bilder Reflektion Besökte för första gången Björkborns herrgård som var Alfred Nobels "hem" fast han bodde här bara några få år. Fick en guidning av Alfred själv som berättade bakgrunden till sitt liv... Kul och intressant att höra någon prata i jag form. Mycket information men några saker fastnade. Det var nog en speciell … Fortsätt läsa – Björkborns herrgård (A Nobel)

Pattle Tegelbruk (Munkfors)

  Information från Wikipedia Industriell tillverkning Kring sekelskiftet 1900 fanns det omkring 500 tegelbruk i Sverige med en kapacitet runt 400 miljoner stenar. Teglets betydelse minskade i takt med att andra byggnadstekniker för husbyggnad infördes i Sverige, så som prefabricerad betong. Den stora nedgången för tegelindustrin kom i samband med 1960-talets miljonprogram. Den dominerande användningen … Fortsätt läsa Pattle Tegelbruk (Munkfors)

Kuriosa – Telefonin blir allmän

Reflektion Minns mitt eget 50-tal i Munkfors. Samtalen kopplades manuellt efter att man hade vevat för att få kontakt med telefonisten vid station. Sedan fick man uppge vart i landet man ville bli kopplad samt till vilket abonnent nummer. När det var klart så sade telefonisten "Uppringt" och man hörde hur signalerna gick fram. Man … Fortsätt läsa Kuriosa – Telefonin blir allmän

– Getögruvan i Yngen

Filipstads Bergslag skriver inledningsvis om gruvan på sin site.... "Den 350 meter långa och 150 m breda Getön i sjön Yngen är mine- ralogiskt sett troligen det mest intressanta mindre området inom hela Filipstads Bergslag. Inte på något annat ställe i trakten finns ett så stort antal bergarter och malmtyper representerade på så liten yta. … Fortsätt läsa – Getögruvan i Yngen

– Neva station (Filipstad)

Neva var en ödebygdsstation vars existens helt byggde på, att den smalspåriga järnvägen från Fredriksberg anslöt här och gav upphov till en del persontrafik och omlastning av gods och med tiden även överföringstrafik. All trafik på smalspåret upphörde 1962 och två år senare revs banan. Neva station hade därmed inga egentliga trafikuppgifter, men levde kvar … Fortsätt läsa – Neva station (Filipstad)

– Forshaga Slussen

  Historik Inledning Genom århundraden har älvar och sjöar använts som transportleder. Det var vattnen som sammanband landet, inte det glesa vägnätet med oftast oframkomliga vägar. Forsar och vattenfall utgjorde hindren.  Det har varit ett aktivt bruksliv här i trakten. Vid 1700-talets mitt fraktade 31 bruk sina produkter och förnödenheter förbi forsarna de sk "eden" … Fortsätt läsa – Forshaga Slussen

091 Gumhöjden (banvaktsstuga)

Letade efter om det hade funnits en station vid Gumhöjden. Efter att ha frågat hittade jag i alla fall den fina banvaktsstugan 500 meter längs banan / cykelvägen från där Konsum affären i Gumhöjden låg. En som har bott här länge berättade att han mindes att tåget efter persontransporttiden ofta stannade uppe vid affären för … Fortsätt läsa 091 Gumhöjden (banvaktsstuga)

Finnhyttan II (Filipstad)

Egna bilder Reflektion Fantastiskt kul.... Har jag jag upptäckt en hyttlämning som inte finns inritad på vare sig Lantmäteriets eller Riksantikvarieämbetets kartlager? Inte heller är den omnämnd i Furuskogs bok. Både uppströms och nedströms bron där Basthöjdsälven rinner ut i Finnhyttetjärnen fann jag slagg men dock ingen hyttlämning. Sökte uppströms efter rester från en damm … Fortsätt läsa Finnhyttan II (Filipstad)

Kymsta såg och stickhyvel (Gräsmark)

Har inte hittat någon information om sågen på Riksantikvarieämbetets kartlager. Det låg även en kvarn nedströms hyttan så det är nog ganska sannolikt att sågen låg i närheten eller tom på samma ställe som kvarnen  Äldre bilder Bild #02. Kômsta sågen på 1920 talet Fotograf (eventuellt Herbert Lidström. Fotograf ev Herbert Lidström. Fotoår omkring 1920-talet. … Fortsätt läsa Kymsta såg och stickhyvel (Gräsmark)

Mångens koppargruva (Gräsmark)

Gruvområdet finns  inom det inringade området till vänster. Där låg även anrikningsverket och hyttan Karlsvik (se länk nedan). Jansbrohults hytta låg uppströms Borra älven där hyttan och även övriga vattendrivna industrier fanns. Är inritad till höger. Länk till Gruvkartan över Storgruvan (via Jan Kruse) som skriver "den enda gruvkartan på SGU väster om de många … Fortsätt läsa Mångens koppargruva (Gräsmark)

Valnevikens kvarn (Grums)

Häradsekonomiska kartan Gunnar Jonsson via sitens FB grupp berättar "Valnevikens kvarn i Eds socken. Taget 1900-1910 av Karl E Rud, Knöstad, Kila. Frans Karlström med fru. Frans hade mekaniskt järnben. Senare köptes kvarnen av Simon Zetterberg ca 1932. Kvarnen upphörde 1970. Det sista revs när E18 byggdes. Vattenreservoar för kvarnen var Nässjön drygt fyra kilometer … Fortsätt läsa Valnevikens kvarn (Grums)

Kuriosa – L M Ericsson

Utanför området med siten och Värmlands tidiga industrihistoria. Kanske... men ändå inte. Lars Magnus Ericssons födelsehem är ett museum idag och han har betytt mycket för Sveriges framväxt som industrination. Kanske inte inom just järn- och bruksindustrin även om han också till en början jobbade vid Silvergruvan som finns bredvid där han föddes. Tog mig … Fortsätt läsa Kuriosa – L M Ericsson

Silvergruvan Värmskog (Grums)

Gruvområde, 370x40-100 m (VNV-ÖSÖ), bestående av 8 gruvhål, ca 20 skärpningar och jord lymningar. Längst i ÖSÖ är:1) Gruvhål, oregelbundet avlångt, 25x10 m (V-Ö) och 3 m dj till vattenytan. Intill och N om N delen av nr 1 är Ö delen av:2) Gruvhål, oregelbundet, avlångt trekantigt, 35x5-15 m (VNV-ÖSÖ)och4-7 m dj till vattenytan.Ca 45 … Fortsätt läsa Silvergruvan Värmskog (Grums)

Torskbäcken ”II” (Filipstad)

Hyttområde, 90x50 m (NNÖ-SSV), bestående av 1 slaggvarp, 2grunder, 1 källargrund och 1 fördämningsvall (den senare utgör också hyttområdets Ö begränsning). Slaggvarp, 30x30 m (NÖ-SV) och intill 1 m h. Hyttslagg. Slaggvarpet som ligger N om en bäck har gropig yta. Slaggen är brungrå, blåsig och tung med inslag av mörkgrå, glasliknande, tunga slaggstycken. Ca … Fortsätt läsa Torskbäcken ”II” (Filipstad)