Torskbäcken ”II” (Filipstad)

Hyttområde, 90x50 m (NNÖ-SSV), bestående av 1 slaggvarp, 2grunder, 1 källargrund och 1 fördämningsvall (den senare utgör också hyttområdets Ö begränsning). Slaggvarp, 30x30 m (NÖ-SV) och intill 1 m h. Hyttslagg. Slaggvarpet som ligger N om en bäck har gropig yta. Slaggen är brungrå, blåsig och tung med inslag av mörkgrå, glasliknande, tunga slaggstycken. Ca … Fortsätt läsa Torskbäcken ”II” (Filipstad)

Stjärnfors (Filipstad)

Finns ingen ruinmarkering för någon hytta på Riksantikvarieämbetets kartlager. Är osäker på vart den låg men borde ha varit vid forsen mellan sjöarna Filipstads Bergslag skriver på sin site... Beläget ca 27 km nordost om Filipstad, 205 m.ö.h. År 1704 upptäckte kolaren under Lesjöfors bruk Per Johansson Öbo några kopparmalmsstenar på det s. k. Stjärnberget … Fortsätt läsa Stjärnfors (Filipstad)

Lahäll silversmälthytta (Filipstad)

1) Hyttområde, 150x80 m (SSÖ-NNV), bestående av 1 slaggvarp, 1 husgrund och 1 kanal. Slaggvarpet är 110x60 m (SÖ-NV) och intill 1 m h, rikt blandad med skamsten. Husgrunden är 10x7 m(Ö-V) av sinnersten. Grunden är belägen tvärs över bäcken ochhar kraftigt eldpåverkade slaggsten, i NV hörnet. Kanalen är ca140 m l (N-S) och 1-2 … Fortsätt läsa Lahäll silversmälthytta (Filipstad)

Finnhyttan (Filipstad)

 Hyttområde, 160x60-90 (Ö-V). Bestående av 1 hyttruin, 5 rostningsgropar, 3 kolupplagsplatser, 1 färskningshärd / smedja, 1 fördämningsvall, ett 5-tal kolningsgropar och 1 slaggvarp. Hyttruinen är 10 m diam och 1.2-3.2 m h. Rostningsgroparna, ingrävda i backsluttning, närmast rektangulärt U- formade, är4x2-6x3 m st och intill 0.7 m dj. Några med stenskodda sidor. Kolupplagsplatserna är 13x10, … Fortsätt läsa Finnhyttan (Filipstad)

Åskagshyttan (Filipstad)

 Hytta, 80x60 m (N-S), delundersökt, bestående av 1 masugnshytta, 1 husgrund, 1 terrassering och 1 äldre vägsträckning. Masugnslämningen är 8x7 m (N-S) och 1.2 m h. Löst liggande ovanpå finns en del av en sintrad insida av en masugnspipa. 10 m S om masugnen är en terrassering, ca 11x7 m (N-S). Vid sondning framkom rikligt … Fortsätt läsa Åskagshyttan (Filipstad)

Nya Åskagshyttan / östra (Filipstad)

 Hyttområde, 215x20-150 m st (NNÖ-SSV), bestående av 1 hyttruin, 1 kolhusgrund, 2 byggnadsgrunder, 1 hjulgrav? och 3 slaggvarp.1) Hyttruin, 8x8 m st (NNV-SSÖ) kvadratisk och intill 4 m h. Rasmassor kring ytterkanterna. SV hörnet är bevarat intill 1 m h. I mitten är rester efter masugnspipan, 2 m diam och 2.5 m dj. Pipans insida … Fortsätt läsa Nya Åskagshyttan / östra (Filipstad)

Bosjö hammare (Filipstad)

Vid Svartåns inflöde i Bosjön anlades Bosjöhyttan. Bosjöhammaren anlades vid Bosjöns utflöde. Ansågs ligga eländigt... "För förbindelsen med Filipstad anlades den ännu i bruk varande i våldsamma stigningar och kurvor gående väg, som länge var känd i bergslagen under namnet Everts väg som enligt Fernow började byggas år 1669" Trots de svåra kommunikationerna men tack … Fortsätt läsa Bosjö hammare (Filipstad)

Hättälvshammaren (Filipstad)

Hättälven är en älv som förbinder Dammsjön med Östersjön i Filipstads kommun, Värmland. Den är 12 km lång, har en fallhöjd på 42 m och har gett kraft till Hättälvens hammare med "två härdar" från slutet av 1500 till mitten av 1800-talet. Hammarsmedjan byggdes nära älvens mynning i Östersjön ca 3 km söder om Nykroppa. Tidsperiod … Fortsätt läsa Hättälvshammaren (Filipstad)

Asphyttan (Filipstad)

En kronohammare färdigbyggd år 1545 av byggmästare Markus Hammarsmed, som även blev konungens (Gustav Vasa) tillsynsman över kronans alla hammarbruk i Värmland. Asphyttan blev därmed den värmländska bergslagens huvudort och "Konungens fogde på Asphyttan hade uppbörd och befallning över hela Värmlandsberg". Platsen blev därför under stor del av 1500-talet östra Värmlands industriella och administrativa centrum. Brukets … Fortsätt läsa Asphyttan (Filipstad)

Bergskalhyttan, fd Kalhyttan (Filipstad)

Hyttan hette från början Kalhyttan men bytte senare namn till Bergskalhyttan. Wikipedia... Under senare hälften av 1500-talet anlades i Värmlands bergslag sju nya hyttor. En av dem som omnämndes i 1560 års jordebok är Kalhyttan. Den byggdes vid en obetydlig bäck nära mynningen i Färnsjön. Platsen kallas nu Bergskalhyttan efter att namnet "Kalhyttan" togs över av den senare … Fortsätt läsa Bergskalhyttan, fd Kalhyttan (Filipstad)

Bolhyttan – Bålhyttan (Filipstad)

  I Furuskogs bok stavas Bolhyttan med "o" medan Lantmäteriet stavar Bolhyttan med ett "å" Jalmar Furuskog eget foto 1923     "Hyttområde, 40-140x30-120 m, (Ö-V, NNV-SSÖ), bestående av 1slaggvarp, 1 hyttruin, 1 rostningsugn samt kolhuslämning. Områdetdelas av väg (NNÖ-SSV) i två delar. I område A, 60x50 m, (Ö-V),beläget V om vägen, är slaggvarpen. Slaggvarp, 60x50 … Fortsätt läsa Bolhyttan – Bålhyttan (Filipstad)

Bornshyttan-Borrens-Båren (Filipstad)

Bornshyttan var en av de tre hyttor som anlades utefter sjön Yngens östra sida. De andra var Torskebäckshyttan och Åskaghyttan. Hyttområde, 140x20-110 m (N-S), bestående av 1 masungsruin, 2 slaggvarp, 1 källargrund samt 2 grunder. Masungsruinen är belägen ca 50 m S om bäck. Masungsruin, i form av kvadratisk jordkulle, 9x9 m (NÖ-SV) och intill … Fortsätt läsa Bornshyttan-Borrens-Båren (Filipstad)

Bosjöhyttan-Gräsbosjöhyttan (Filipstad)

Förutom hyttan vid Bosjön bör man följa stigen utefter ån eller älven upp till sjön Tjärnen Före detta järnbruk i Färnebo socken, Filipstads kommun. Bosjöhyttan, eller Gräsbosjöhyttan, som den då kallades, privilegierades år 1637. Hyttan anlades vid Svartåns inflöde i Bosjöns norra ände av två borgare i Filipstad, Nils Svensson och Erik Stensson. Grässbossiöhÿttan omnämns … Fortsätt läsa Bosjöhyttan-Gräsbosjöhyttan (Filipstad)

Brattforshyttan (Filipstad)

När Brattforshyttan anlades är inte känt, men en hytta finns upptagen i jordeboken från år 1540. I 1560 års skattelängd upptas 4 bergsmän och 9 husmän. I början av 1600-talet var hyttan nedlagd, men 1624 verkar den åter ha varit i bruk. Verksamheten torde dock åter blivit nedlagd, då den nämns som uppbyggd 1641. Under … Fortsätt läsa Brattforshyttan (Filipstad)

Dammhyttan-Dam-Dams (Filipstad)

Belägen ca 13 km nordöst om Filipstad, 210 m.ö.h. (förr kallad Damshyttan). En hammare byggdes någon gång på 1620- eller 1630-talet. Enligt furuskog var det en hjälphytta till Bornshyttan och efter att en vådeld hade ödelagt hyttan under slutet av 1670-talet fick den inte privilegiet att repareras och byggas upp igen. Antagligen på grund av … Fortsätt läsa Dammhyttan-Dam-Dams (Filipstad)

Finshyttan-Finnshyttan (Filipstad)

Järnhanteringen upphörde 1751 men en drift och mekaniskt intresserad gruvarbetare, Olof Bergström, köpte hyttan 1867 av ihopsparade egna medel då Finshyttan bara bestod av en kvarn. Året efter köpet uppstod en såg, snickeriverkstad och en liten smedja för tillverkning av diverse verktyg Filipstads Bergslag "Belägen 2 km norr om Filipstads kyrka, 145 m.ö.h. En hammare blev … Fortsätt läsa Finshyttan-Finnshyttan (Filipstad)

Fogdhyttan (Filipstad)

Fogdhyttan var en av de hyttor som låg nära Nordmarks gruvområde (de andra var Nordmarkshyttan och Haborshyttan). Fick sitt privilegium 1647 för även en bergsmanshammare. Det dömdes ut 1689 "för hyttans konversation". Den verkar ändå har levt kvar men "blåste" sista gången 1842 enl Furuskog. Enligt  Björkman "Beskrifning öfver Värmland" senare delen ska hyttan ha anlagts redan före … Fortsätt läsa Fogdhyttan (Filipstad)

Forshyttan (Filipstad)

Fick sina privilegier 1642. Någon hammarsmedja byggdes inte utan den som användes var Brattforshyttan. Hyttområde, 220x70-170 m st (N-S), bestående av 1 masugnsruin, 1uppfartsramp, 3 rostbås, 1 husgrund, 2 källargropar och 3slaggvarp. Masugnsruinen är ca 10x10 m st och intill 4-5 m h.Tämligen välbevarad, pipa av slaggtegel, invändigt 2 m diam och1,7 m dj. I … Fortsätt läsa Forshyttan (Filipstad)

Gammalkroppa (Filipstad)

Lämningen består av Dike/ränna - antal 1 Husgrund, historisk tid - Verksamhet: bergsbruk, antal 4 Hyttlämning - Typ: slagg/slaggvarp, antal 2 Hyttlämning - Typ: rostningsplats, antal 1 Hyttlämning - Typ: kolupplag, antal 2 Hyttlämning - Typ: hytta/ugn, antal 1 Det finns lämningar av en hytta. Bilden till vänster är dock från 1890. Det fanns två hammarsmedjor upptagna i Furuskogs bok som troligen är från 1611 resp 1624 Gammalkroppa … Fortsätt läsa Gammalkroppa (Filipstad)

Gammelhyttan-Gammal (Filipstad)

Filipstads Bergslag "Belägen ca 5 km NNO om Filipstad, vid Gamlesjöns västra strand, 195 m.ö.h. Mycket är oklart om denna anläggning. Vi refererar därför ordagrant ur ”Värmlandsberg – Atlas över Sveriges bergslag”. RAÄ (Riksantikvarieämbetet) 87. Hyttområde (Gammalhyttan) bestående av 1 ugnsfundament, 1 slaggvarp, 1 kol/slagghög och 2 dammvallar. I området finns även en stensamling som … Fortsätt läsa Gammelhyttan-Gammal (Filipstad)

Grundsjöhyttan-Grönsjö (Filipstad)

Uppfördes vid Grundsjöns utloppsälv endast 3 km från Nordmarksgruvan. Ett privilegium gavs 1624 åt Brynjell Andersson att bygga en massugn vid hyttan. Troligen var hyttan redan byggd och 1638 fick den ett nytt privilegium av "bergsamtet". Skogstillgången var dock för knapp för denna lilla bergsmanshytta. Hyttområde, 120x30-80 m (NNV-SSÖ), bestående av 1 masugnsruin, 1 råstugugrund … Fortsätt läsa Grundsjöhyttan-Grönsjö (Filipstad)

Gustavsström (Filipstad)

Privilegium år 1749 om en masugn, en ämneshammare och en såg. Filipstads Bergslag "Belägen ca 40 km nordöst om Filipstad, 222 m.ö.h. Vid Gustavsström kom ca 1749 en masugn och en ämneshammare till, samt vid det ca 2 km sydväst liggande Eriksdal två knipphamrar. Det var för Hällefors silververks räkning som dessa uppfördes. Ledningen av … Fortsätt läsa Gustavsström (Filipstad)

Gåsbornshyttan (Filipstad)

"Hyttområde, ca 120x50 m (Ö-V) bestående av 1 hyttruin, 3 rostningsgropar och 1 slaggvarp. Hyttruin, ca 13x12 m (N-S). I C delen har sannolikt hyttpipan legat, vilken är till stor delraserad, ca 5-6 m i diam och 0,5-1 m h. I dess mitt finns enfördjupning 2x3 m där rester av skiffer, tuktad gråsten och slaggtegel … Fortsätt läsa Gåsbornshyttan (Filipstad)

Haborshyttan (Filipstad)

En av de tre hyttor som låg nära Nordmarksgruvorna. Förutom Nordmarkshyttan var tillverkningen här mindre vid Haborshyttan jämfört med Fogdhyttan. Den låg tom nere under vissa tider som tex mellan 1613 och 1622. Någon hammare blev heller aldrig anlagd här. Hyttområde, 15x40 m (NNÖ-SSV), bestående av 2 slaggvarp och 3 grunder. Slaggvarpen är 50x10-20 m (invid … Fortsätt läsa Haborshyttan (Filipstad)

Hedenskogs – Hernesjöhyttan (Filipstad)

Kollar man på den häradsekonomiska kartan från 1883 - 1895 så syns hyttan faktiskt tydligt markerad. Även en väg som gick förbi upp till Franstorp  Hyttområde, 360x110-210 m st (NV-SÖ), bestående av 1 masugnsruin, 1 rostugns ruin, 1 husgrund, 2 boningshusgrunder, 3 jordkällare, 1 kvarnruin och 2 slaggvarpar. Masugnen, är invändigt 2 m i diam … Fortsätt läsa Hedenskogs – Hernesjöhyttan (Filipstad)

Hektorshyttan-Fransco-Stensjö (Filipstad)

Anlades nära Stensjön av en fransman och kallas också därför Hector Lochet. Har även kallats Franscohyttan och Stensjöhyttan. Troligen anlagd 1637. Verkar som om ägaren har försökt livnära sig som "lodstöpare". Hyttan hade ingen stångjärnshammare. Verksamheten gick inte så bra utan ägaren tvingades sälja Filipstads gille: "Hektorshyttan vackert belägen vid den lilla bäcken som förbinder … Fortsätt läsa Hektorshyttan-Fransco-Stensjö (Filipstad)

Dalkarlssjöhyttan (Filipstad)

Lesjöfors bruk har i sin tur sitt ursprung i Dalkarlssjöhyttan. Utloppsån från Dalkarlsjön. Privilegiebrev för uppförande av en masugn vid Dalkarlssjön utfärdades 1642, och den stod färdig för drift 1648. Ett monument över 1600-talsbergsmannen Mattes Simonsson, "Suder Mattes", på Sjösta minneskulle vid Dalkarlssjön, sydväst om Lesjöfors restes 1960. Det är skapat av Martti Peitso. Sista … Fortsätt läsa Dalkarlssjöhyttan (Filipstad)

Hennickehammar-Hännicke.. (Filipstad)

På platån mellan sjöarna Yngen och Daglösen och mellan Nyhyttan och Kytthyttan och i samma vattendrag som de byggdes i början av 1600 talet Hännickehamamren. Hade stor betydelse som Bergslagens enda betydande manufaktursmedja. (Källa Furuskog) Smedjan byggdes upp under Karl IX tid av hammarsmeden Nils Ersson. Hännickehammar kunde enl Furuskog till en början även ha … Fortsätt läsa Hennickehammar-Hännicke.. (Filipstad)

Herrhultshyttan-Henhult (Filipstad)

Lämningen består av Husgrund, historisk tid - Verksamhet: bergsbruk, antal 2 Hyttlämning - Typ: slagg/slaggvarp, antal 1 Hyttlämning - Typ: hytta/ugn, antal 1 Hytta vid Kroppaälven mellan de redan anlagda hyttorna Gammelkroppa och Nykroppa. Den omnämndes i 1560 års jordebok och var en av sju nya hyttor, som anlades i Värmlands bergslag under senare hälften av 1500-talet. Den verkar inte ha … Fortsätt läsa Herrhultshyttan-Henhult (Filipstad)

Horssjöhyttan (Filipstad)

Horrsjö (även Horssjön) är en by i Filipstads kommun vid Lilla Horssjön och vid inlandsbanan mellan Lesjöfors och Persberg. Horrsjöhyttan, var en järnhytta mellan 1606 och 1847. Finns upptaget en annan hytta eller kanske hammare enligt Harmens register enl nedan som bara heter Horrsjön. Det verkar således ha funnits två nära varandra... återkommer om jag kan … Fortsätt läsa Horssjöhyttan (Filipstad)

Kytthyttan (Filipstad)

Hyttområde ca 30x25 m st (NNÖ-SSV), bestående av en rostningsugn?och spridd slagg. 1) 1) Rostbås av gråstensblock 6x6 m (N-S) och ca 1 m h. Inga rester efter någon pipa. Öppen i S. Delvis övertorvad, beväxt med hallonsly. Kullfallen skylt med texten: UB/FÖR FRAMTIDEN / FREDAT / FÖREMÅL / UDDEHOLMS AKTIEBOLAG.25 m S därom är: … Fortsätt läsa Kytthyttan (Filipstad)

Lesjöfors (Filipstad)

Lesjöfors museum som visar brukets historia. Lesjöfors, som ligger invid Lesjöns södra ände och i Lesjöälvens dalgång, växte upp kring järnhantering under 1600-talets senare del och var länge en utpräglad bruksort. Idag är ortens största arbetsgivare Lesjöfors fjädrar, som tillverkar fjädrar för fordonsindustrin. Lesjöfårs Hammar erhöll privilegier för uppsättande av ett hammarverk till en årlig produktion … Fortsätt läsa Lesjöfors (Filipstad)

Liljendahls bruk (Filipstad)

Liljendahls bruk är ett före detta järnbruk i Rämmens socken. Enligt Harmens register låg det i Rämmen och Äppelbo´s socken. Bruket anlades på 1760-talet av Christoffer Myhrman d.ä.. Liljendal byggdes till en början upp för att dra nytta av det gjutskrot som blev vid det framgångsrika gjuteriet vid Rämmen. Det byggdes först för framställning av … Fortsätt läsa Liljendahls bruk (Filipstad)

Långbanshyttan (Filipstad)

Hyttområde, 145x50 m (ÖNÖ-VSV), bestående av 1 hytta, 1 rostugnoch 1 rådstugbyggnad, 1 hyttkammare och 1 varmapparat hus. Hyttruin, 10x10 m (SSÖ-NNV) och ca 14 m h. Kallmurad av liggande gråstensblock upp till 4.5 m h varefter slaggstenstegel med järnförband vidtar. På alla sidor utslagshål, varav det S är igenfyllt, 3.5-5 m br, 3-3.5 m … Fortsätt läsa Långbanshyttan (Filipstad)

Långbansändehyttan (Filipstad)

Byggdes vid en obetydlig bäck som förenar två små tjärnar med sjön Långban. Hyttan privilegierades 1638. Hade ingen större betydelse utan bergmännen hade svårigheter att hålla den i drift. Platsen är ej heller inritad på den gamla kartan i Furuskogs bok. Platsen är dock utritad på bl a Lantmäteriets karta. 1) Hyttområde, 150x80 m (SSÖ-NNV), … Fortsätt läsa Långbansändehyttan (Filipstad)

Motjärnshyttan-Sundsjö (Filipstad)

En av Värmlands största och bäst bevarade hyttor. Kallades också Sundsjöhyttan. Den anlades av av finnarna Kristofer Havuinen "Långe Kristofer" vid Sundsjön och hans barn samt Mattes vid Älgsjön. Enl Harmens register stavades den också Mokärrshyttan.  Den äldsta hyttan blev anlagd av finska nybyggare 1643 men flyttades till sin nuvarande plats år 1700. Fram till 1743 … Fortsätt läsa Motjärnshyttan-Sundsjö (Filipstad)

Mögsjöhyttan (Filipstad)

Anlades av en tysk invandrare och lodstöpare vid namn Hans Hermansson. Han fick tillståndet och privilegiet på hyttan 1638. Var också borgmästare i Filipstad fram till 1660 då han blev tvingad att lämna ifrån sig sin hytta till några Karlstadsbor... Hyttan hade ingen stångjärnshammare. Blåsningar vid hyttan upphörde 1670 och 1680 ansågs hyttan vara för "nedrutten".  … Fortsätt läsa Mögsjöhyttan (Filipstad)

Mörttjärnshyttan (Filipstad)

Mörttjärnshyttan uppfördes 1638. Kallades även ”Brickan”. Byggdes om till ett bättre läge vid bäcken mellan Stora Mörttjärn och Saxen 1638. Vattendraget visade sig i alla fall vara otillräckligt å hyttan blev nedlagd i mitten av 1700 talet. En hammare stod färdig 1652 men blev efter hammarkommissionens undersökning utdömd 1689. Hyttområde 180x50-165 m (Ö-V), bestående av … Fortsätt läsa Mörttjärnshyttan (Filipstad)

Nordmarkshyttan (Filipstad)

Nordmarkshyttan var en av tre hyttor (Haborshyttan och Fogdhyttan) som uppfördes nära gruvan i Nordmarken och den mest produktiva under hela 1600 talet. Även en hammare privilegierades 1647 för hyttans bergsmän. Den har enl relationen 1670 ödelagts. Enligt informationstavlor vid Nordmarks gruvmuseum lades Nordmarkshyttan ned 1905. Hyttområde, 160x50-90 m (NV-SÖ), bestående av 1 masugnsruin, 1 rostugnsruin, 1 … Fortsätt läsa Nordmarkshyttan (Filipstad)

Nyhyttan (Filipstad)

Vid Nyhyttan har funnits en masugn, nämnd första gången år 1652. Järnmalm och koppar har brutits i berggrunden runtomkring, och talrika gruvhål finns ännu kvar i de kringliggande skogarna. I likhet med flera andra blev även Nyhyttan förbjuden under 1630-talet på grund av "brist på kvalificerade smeder". Den frigavs år 1640. Relationen av 1670 meddelar … Fortsätt läsa Nyhyttan (Filipstad)

Nykroppa (Filipstad)

Enligt Furuskog uppfördes år 1585 två masugnar. Efter 1600 ska blåsningen ha skett i bara en ugn. Det var kronan som drev bruksrörelsen och verksamheten vid Nykroppa var därför mest inriktad mot krigsmateriel. Kanoner och kulor eller som man kallade det då "skytt och lod". De gjutna kanonerna och kulorna fraktades till Nylödöse som före … Fortsätt läsa Nykroppa (Filipstad)

Rämshyttan-Näsrämshyttan (Filipstad)

Hyttområde, 90x40 m (Ö-V), bestående av 1 hyttruin, 1 slaggvarpsamt 1 järnbod.Hyttruinen är kvadratisk, 9x9 m (N-S) och 8 m h. Kallmurad av huggna gråstensblock med järnförband. Pipan är 2 m diam, murad av tegel med påsintrad slagg. I pipans nedre del är en järntrumma, 1.7 m diam och 3m h. På N, Ö och … Fortsätt läsa Rämshyttan-Näsrämshyttan (Filipstad)

Paradishyttan-Pardis-Pardix (Filipstad)

Hyttområde, ca 170x30-180 m (NNV-SSÖ) bestående av 1 masugnsruin, 1 rostugnsruin, 1 vattenränna. Masugnsruinen, är ca 7-8 m diam och 2-3,5 m h övertorvad med ojämn grop i mitten, 3 m diam och intill 1 m dj. Själva råstugan är ca 20x14 m (VNV-ÖSÖ) medkallmurade väggar, i N sidan, av 0,5-1,5 m st gråstensblock,tuktade. Väggarna … Fortsätt läsa Paradishyttan-Pardis-Pardix (Filipstad)

Sandsjöhyttan (Filipstad)

Skogsmark bevuxen med blandskog. Revideringsinventering 1993: Hyttområde, 80x20-50 m (NV-SÖ), bestående av 1 masugnsruin, 1 husgrund samt slaggförekomst. Masugnsruinen är 8 m diam och 0.7 mh. I V är ett utslagsbröst, kallmurat, 4 m br och 1 m h. Bevuxet med grenar. I bäcken och i markytan är slagg, gråsvart/gråbrunsamt även grön. Ö om masugnsruinen … Fortsätt läsa Sandsjöhyttan (Filipstad)

Saxåhyttan-Sax-Saxe (Filipstad)

Saxåhyttan var både en hytta och hade stångjärnshammare. Den låg vid Damsälvens mynning i sjön Saxen i Nora kommun. Den var den enda hyttan som fanns anlagd norrut från Persberg vid år 1540. Smidet upphörde 1856. Hyttan hade en jämförelsevis bekväm malmtransport över sjön Yngen och Saxå hästbana och var i verksamhet till och med … Fortsätt läsa Saxåhyttan-Sax-Saxe (Filipstad)

Skarphyttan (Filipstad)

Lämningen består av Dammvall - antal 3 Dike/ränna - antal 2 Husgrund, historisk tid - Verksamhet: bergsbruk, antal 7 Hyttlämning - Typ: kolupplag, antal 1 Hyttlämning - Typ: hytta/ugn, antal 1 Hyttlämning - Typ: slagg/slaggvarp, antal 1   Vid sjön Skarpens norra ände byggdes Skarphyttan. Fick sitt privilegium 1638. Ansågs då vara en svår trakt att etablera sig i då bergmästaren så sent som 1680 skrev följande om … Fortsätt läsa Skarphyttan (Filipstad)

Skarphytte hammare (Filipstad)

Lämningen består av Bergshistorisk lämning övrig - Typ: kolupplag, antal 1 Hammare/smedja - Typ: slagg/slaggvarp, antal 2 Hammare/smedja - Typ: hammare, antal 1 Husgrund, historisk tid - Verksamhet: bergsbruk, antal 1   Tidsperiod 1651 - 1850 Reflektion 180516 Faktiskt en av de mest intressanta ruin platser jag har besökt. Inte bäst skötta... men man har lämnat hammaren precis som den såg ut när … Fortsätt läsa Skarphytte hammare (Filipstad)

Skåltjärnshyttan-Skålltjärns (Filipstad)

Skåltjärnshyttan är upptagen i 1637 års jordebok och fick sitt tillstånd och privilegium 1639. En hytta för att framställa tackjärn. Saknade stångjärnshammare Hyttområde, 130x110 m (SSÖ-NNV), bestående av 1 hyttruin och 2 slaggvarp. A) Hyttruinen, rund, högliknande, ca 10 m diam och 1m h. I högens S del är lämning av pipan. Av pipan återstår väggarna … Fortsätt läsa Skåltjärnshyttan-Skålltjärns (Filipstad)

Stjälphyttan-Stjälps (Filipstad)

Hyttområde, 200x45 m (NNV-SSÖ), bestående av 1 hyttruin, 3 slaggvarp, 2 husgrunder och 1 vattenränna. Hyttruinen är 9x9 m (NNV-SSÖ) och 3.3 m h. Kallmurad av gråstensblock och förstärkt med järnkrampor. I centrum är en pipa, 2 m diam, murad av stenskiffer med gråsintrad slagg. På VSV sidan är en raserad utslagsöppning. Ruinen har raserade … Fortsätt läsa Stjälphyttan-Stjälps (Filipstad)

Storbrohyttan (Filipstad)

Hyttområde, 80x55 m (VNV-ÖSÖ) bestående av masugn, rostugn ochstamp, vårdat och skyltat. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok under Dokument och bilder. Lämningen består av Hyttlämning - Typ: hytta/ugn, antal 1 Hyttlämning - Typ: rostningsplats, antal 1 Storbrohyttan var en hytta som anlades i Filipstad på 1600-talet för produktion av tackjärn. … Fortsätt läsa Storbrohyttan (Filipstad)

Stöpsjöhyttan – Styfsjö (Filipstad)

Enl Jalmar Furuskogs bok (sidan 133) hade Stöpsjöhyttan det finaste läget närmast Lersjödalen inte långt från Nordmarksgruvorna. Är också den tidigast byggda. Den finns angiven i 1606 års jordebok och skattelagd 1601. Två harmmarsmedjor uppfördes på denna plats. Den första byggdes å¨1630 talet och fick privilegierna 1640. Den andra anlades 1655. Bägge hamrarna blev utdömda … Fortsätt läsa Stöpsjöhyttan – Styfsjö (Filipstad)

Svartsångshyttan (Filipstad)

Lämningen består av Husgrund, historisk tid - Verksamhet: bergsbruk, antal 2 Hyttlämning - Typ: slagg/slaggvarp, antal 1   Byggd vid sjön Svartsångens utlopps älv. Två bergsmän fick 1624 tillstånd genom kungligt brev tillstånd att uppföra hyttan. Enl Furuskog upphörde hyttan med sitt smide 1860. Kallas också Svartsångs hammarbruk. Tidsperioder Hyttan 1624 - 1738. Bergsmanshammare 1633-1861. Gruvverksamhet 1841 Egna bilder 181013 … Fortsätt läsa Svartsångshyttan (Filipstad)

Svartåhyttan (Filipstad)

 "Hyttområde, ca 190x70-115 m (NV-SÖ), bestående av masugnsruin,rostugns ruin kulle, kvarnhus ruin, 2 husruiner, 2 brofästen,slaggvarp, råstugaRåstugan är ca 30x18 m st med intill 5 m h väggar av sinnersten. Masugnen är ca 9x9 m (NÖ-SV) och ca 10 m h av sinnersten medbas ca 11 m av gråsten. Upptill är yttre väggar av sinnersten. … Fortsätt läsa Svartåhyttan (Filipstad)

Torskbäckshyttan (Filipstad)

Hyttområde, 200x100 m (NÖ-SV), bestående av 1 hyttruin, 1 rostugns ruin, 1 slaggvarp, 1 hjulgrav, 1 smedja, 1 uthus, 1 kolhus samt 1 mindre hus (våghus). Intill och V om bäck (N-S) är:Hyttruin, kvadratisk, 9x9 m (N-S) och 15 m h. Kallmurad av huggengråsten med järnförband upp till 3,5 m, där ovanför 3 mm ulltimring … Fortsätt läsa Torskbäckshyttan (Filipstad)

Vikhyttan – Vekhyttan (Filipstad)

Fyndplatser för slagg. Lasarettsbäcken är delvis kulverterad. På lasarettsområdet är den synlig i två etapper, NÖ om lasarettet,där bäcken avslutas vid en fontän innan den försvinner underlasarettet och kommer fram V om det. Längs båda sträckorna finns slagg. Nedlagd 1608. Enligt ett protokoll 1738 (stadsrätten i Filipstad) kallas Lasarettsbäcken då för Vikhyttebäcken. Uppgift av Ulf … Fortsätt läsa Vikhyttan – Vekhyttan (Filipstad)

Yngshyttan – Önshyttan (Filipstad)

Hyttområde, ca 50x35 m st (N-S), bestående av 1 masungsruin, 1 grund efter hammare?, 1 dammvall. Masungsruin, 5x5 m (N-S) och 2m h i S. Ej synliga rester av masugnspipa. Helt täckt av jord ochris. Utslagsbröst i S. S därom är grund efter rådstugan, 5x5 m och 1 m dj. Nerrasade stenblock. Utmed masugnens Ö … Fortsätt läsa Yngshyttan – Önshyttan (Filipstad)

Åskags västra hytta (Filipstad)

Hyttområde, 80x20-50 m st (NV-SÖ) bestående av 1 slaggvarp, och 1 grund efter rostugnsbas? Slaggvarpen är 50x30 m st (V-Ö) och intill 1.5 m h med mycket gropig och ojämn yta. Groparna är runda till oregelbundna, intill 3 m diam och 1 m dj, varv någon kan vara den igenrasade masugnen.På området finns träskylt på … Fortsätt läsa Åskags västra hytta (Filipstad)

Örlingshyttan-Örlingen-Örberg (Filipstad)

Hytt- och hammarområde, 150x150 m, bestående av 2 dammvallar, 1 hjulgrav, 3 slaggvarp, 4 rostningsgropar (separat beskrivna). Dammvall, 12 m l och 10 m br på N sidan om vattendraget. På Ssidan 5 m l och 9 m br bestående av 0,2-0,9 m st kantig tuktad gråsten. De Ö- stliga hörnen öppnar sig mot vikens … Fortsätt läsa Örlingshyttan-Örlingen-Örberg (Filipstad)