Träkol och milorna

Bild #19. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Lastning av träkol. Bildkopian kommer från Jan Lambertsson – Filipstad. 

Bild #18. Tecknare okänd. Årtal okänt. Bildkopia från Roy Palm – Östra Skymnäs. Peter Borg från sitens FB grupp berättar ”är en kopia ur min pappas bok ”Borgviks järnbruk”, tecknaren är Tore Andersson, Hammarö som gjorde en hel del illustrationer åt pappa när han skrev boken 1998. Det bör tilläggas i huvudkällan där det står att tecknaren och årtalet är okänt.”

Bild #17. Fotograf okänd. Fotoår okänt. ”Sista kolmilan i Kärrholmen, Kila socken, vid Linhult. Beställd av Jakobssons industrier i Säffle till gengaskol. Tänd i början av december 1939. FV: Anders Källstrand, Getebol, Tveta – Johan Andersson, Harkel, Kärrholmen, Kila – Erland Johansson, Harkel, Kärrholmen, Kila”. Bildkopia från Gunnar Jonsson 

Bild #16. Fotograf Greta Bronell. Fotoår 1910-talet. ”Kolmilor uppe på Karlhyttehöjderna i Filipstad”. Fotokopia från Jan Lambertsson – Filipstad

Bild #15. Fotograf Greta Bronell. Fotoår 1910-talet. ”Kolmilor uppe på Karlhyttehöjderna i Filipstad”. Fotokopia från Jan Lambertsson – Filipstad

Bild #14. Fotograf Greta Bronell. Fotoår 1910-talet. ”Kolmilor uppe på Karlhyttehöjderna i Filipstad”. Fotokopia från Jan Lambertsson – Filipstad

Bild #13. Fotograf Greta Bronell. Fotoår 1910-talet. ”Kolmilor uppe på Karlhyttehöjderna i Filipstad”. Fotokopia från Jan Lambertsson – Filipstad

Bild #12. Fotograf okänd. Fotoår 1915. ”Kursavslutning vid Kolarskolan vid Gullbäcken 1915” Bildkopia från Jan Lambertsson – Filipstad

Bild #11. Fotograf okänd. Fotoår 1915. ”Kolarkurs vid Gullbäcken 1915” Bildkopia från Jan Lambertsson – Filipstad

Bild #10. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors

Bild #09. ”Mila vid Gammelkroppa”. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Jan Lambertsson – Filipstad

Bild #08. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors. Koltransport vid  Nykroppa

Bild #07. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors

Bild #06. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors

Bild #05. Lastning från eller till kolpråmen i Edebäcks hamn. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors

Bild #04 Det gick enorma mängder träkol till alla hyttor och hammare. Här fraktas träkolen längs älven i Edebäck. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors

På en bild längre ned på sidan som är fotograferad vid Monica Zetterlund museét står följande ordagrant…

Kolmilan

Kolmilor finns runt om ute i skogarna och många sysselsätts, bl a arrenderande bönder som har skyldighet att framställa kol till markägaren.

Kolmilan är en hög av ved som täcks med jord, torv, gräs och sand. Den tänds men får bara pyra och förkolningen av timret sätter iång. Om milan börjar brinna blir träet värdelös aska istället för träkol. Kolarna passar milan noga dag och natt under veckorna som de bor i kolarkojan.

Med kolryssa dragen av flera hästar fraktas kolet ut ur skogen. Nedan syns en sådan som finns vid Brattfallet, Halgån, norr om Hagfors.

Träkolet som ur utvinns ur milan värmer hus men används också i masugnar och härdar. Kolet är fritt från svavel och fosfor och betyder mycket för den svenska järnhanteringen. 1.5-2 ton träkol behövs för att producera varje ton tackjärn. Vid mitten av 1600-talet producerades i Sverige ca 25.000 ton tackjärn/varje år.

Bild #03 ”Kolmila från fryksdalen”  Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors

Bild #02 Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors. Kolmila från Sunnemotrakten

Bild #01 Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors

Foto på ett utställningsmaterial vid Monica Zetterlunds museum nov 2018 och som rörde UHB´s historia

Kompletterande information från andra

Avfotograferad info skylt av Jan Lambertsson – Filipstad. Texten författad av Olle Granfeldt – en av traktens sista kolare

Egen reflektion

25000 ton tackjärn årligen fordrade således upp emot 50.000 ton träkol. Till den volymen får läggas den träkol som användes vid alla hamrar och smedjor. Träkolens volym kontra vikt har en faktor på mellan 1.5-2.  Det innebär att upp emot 100.000 m3 träkol producerades årligen. Dessutom förmodligen i underkant! Inte konstigt att skogen höll på att ta slut. Är det ens möjligt? Hur många jobbade egentligen sammantaget med att skapa och transportera träkolen.

Har också  fått reda på att  träkolen inte kunde transporteras hur långa sträckor som helst. Den skakade omkring på släden och blev vid för långa transporter för pulvriserad och obrukbar. Det gjorde att milorna inte kunde anläggas hur långt som helst från hyttor och hammare för att sedan transporteras långa sträckor.

Källor och länkar

• Bildkopior från bl a Roy Palm – Hagfors
• Monica Zetterlund museet. Utställning om UHB
• Informationstavla vid Skottvångs gruva i Sörmland