Träkol och milorna

87500881_2253170928317838_3609125417568436224_n
Bild #19. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Lastning av träkol. Bildkopian kommer från Jan Lambertsson – Filipstad. 
73482813_760949664378333_231952771132162048_n
Bild #18. Tecknare okänd. Årtal okänt. Bildkopia från Roy Palm – Östra Skymnäs. Peter Borg från sitens FB grupp berättar ”är en kopia ur min pappas bok ”Borgviks järnbruk”, tecknaren är Tore Andersson, Hammarö som gjorde en hel del illustrationer åt pappa när han skrev boken 1998. Det bör tilläggas i huvudkällan där det står att tecknaren och årtalet är okänt.
74451661_2651942001494958_2802233888808632320_o
Bild #17. Fotograf okänd. Fotoår okänt. ”Sista kolmilan i Kärrholmen, Kila socken, vid Linhult. Beställd av Jakobssons industrier i Säffle till gengaskol. Tänd i början av december 1939. FV: Anders Källstrand, Getebol, Tveta – Johan Andersson, Harkel, Kärrholmen, Kila – Erland Johansson, Harkel, Kärrholmen, Kila”. Bildkopia från Gunnar Jonsson 
74701591_2507209926066457_7920419112621178880_n
Bild #16. Fotograf Greta Bronell. Fotoår 1910-talet. ”Kolmilor uppe på Karlhyttehöjderna i Filipstad”. Fotokopia från Jan Lambertsson – Filipstad
75224885_2507209919399791_1621349991031242752_n
Bild #15. Fotograf Greta Bronell. Fotoår 1910-talet. ”Kolmilor uppe på Karlhyttehöjderna i Filipstad”. Fotokopia från Jan Lambertsson – Filipstad
75580103_2507210016066448_4443096762374160384_n
Bild #14. Fotograf Greta Bronell. Fotoår 1910-talet. ”Kolmilor uppe på Karlhyttehöjderna i Filipstad”. Fotokopia från Jan Lambertsson – Filipstad
77027215_2507209922733124_1349327434180198400_n
Bild #13. Fotograf Greta Bronell. Fotoår 1910-talet. ”Kolmilor uppe på Karlhyttehöjderna i Filipstad”. Fotokopia från Jan Lambertsson – Filipstad
74168537_2471282836325833_1941369722243121152_n
Bild #12. Fotograf okänd. Fotoår 1915. ”Kursavslutning vid Kolarskolan vid Gullbäcken 1915” Bildkopia från Jan Lambertsson – Filipstad
72484465_2471282579659192_2253157062005489664_o
Bild #11. Fotograf okänd. Fotoår 1915. ”Kolarkurs vid Gullbäcken 1915” Bildkopia från Jan Lambertsson – Filipstad
0047 Kolkörning
Bild #10. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors
67875641_2344193555701429_3809534595964076032_n
Bild #09. ”Mila vid Gammelkroppa”. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Jan Lambertsson – Filipstad
0111 Nykroppa hytta koltransporter 1907
Bild #08. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors. Koltransport vid  Nykroppa
49187742_975295995988020_6229749929980461056_n.jpg
Bild #07. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors
48427424_2146900192242205_9161580093259120640_n.jpg
Bild #06. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors
koltransporter med häst edebäcks hamn_dxo
Bild #05. Lastning från eller till kolpråmen i Edebäcks hamn. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors
koltransport edebäck
Bild #04 Det gick enorma mängder träkol till alla hyttor och hammare. Här fraktas träkolen längs älven i Edebäck. Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors

På en bild längre ned på sidan som är fotograferad vid Monica Zetterlund museét står följande ordagrant…

Kolmilan

Kolmilor finns runt om ute i skogarna och många sysselsätts, bl a arrenderande bönder som har skyldighet att framställa kol till markägaren.

Kolmilan är en hög av ved som täcks med jord, torv, gräs och sand. Den tänds men får bara pyra och förkolningen av timret sätter iång. Om milan börjar brinna blir träet värdelös aska istället för träkol. Kolarna passar milan noga dag och natt under veckorna som de bor i kolarkojan.

Med kolryssa dragen av flera hästar fraktas kolet ut ur skogen. Nedan syns en sådan som finns vid Brattfallet, Halgån, norr om Hagfors.

Träkolet som ur utvinns ur milan värmer hus men används också i masugnar och härdar. Kolet är fritt från svavel och fosfor och betyder mycket för den svenska järnhanteringen. 1.5-2 ton träkol behövs för att producera varje ton tackjärn. Vid mitten av 1600-talet producerades i Sverige ca 25.000 ton tackjärn/varje år.

173
Bild #03 ”Kolmila från fryksdalen”  Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors
873 Kolarmils Sunnemo
Bild #02 Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors. Kolmila från Sunnemotrakten
Gräsmark Kolmila
Bild #01 Fotograf okänd. Fotoår okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors
Foto på ett utställningsmaterial vid Monica Zetterlunds museum nov 2018 och som rörde UHB´s historia

Kompletterande information från andra

70129415_2405069919613792_2690391978348118016_o
Avfotograferad info skylt av Jan Lambertsson – Filipstad. Texten författad av Olle Granfeldt – en av traktens sista kolare

Egen reflektion

25000 ton tackjärn årligen fordrade således upp emot 50.000 ton träkol. Till den volymen får läggas den träkol som användes vid alla hamrar och smedjor. Träkolens volym kontra vikt har en faktor på mellan 1.5-2.  Det innebär att upp emot 100.000 m3 träkol producerades årligen. Dessutom förmodligen i underkant! Inte konstigt att skogen höll på att ta slut. Är det ens möjligt? Hur många jobbade egentligen sammantaget med att skapa och transportera träkolen.

Har också  fått reda på att  träkolen inte kunde transporteras hur långa sträckor som helst. Den skakade omkring på släden och blev vid för långa transporter för pulvriserad och obrukbar. Det gjorde att milorna inte kunde anläggas hur långt som helst från hyttor och hammare för att sedan transporteras långa sträckor.

Källor och länkar

  • Bildkopior från bl a Roy Palm – Hagfors
  • Monica Zetterlund museet. Utställning om UHB