Finns redan flera sammanställningar men en av flera som jag tycker är bra – finns det en länk till. Förutom kartan med hållplatserna och sträckningen berättar och visar sitén alldeles utmärkt hela det smalspåriga järnvägsnätet i Värmland. Här finns också andra länkar till andra liknande bloggar etc. Bilden nedan är också den en länk till samma site. Den site som jag har plockat en del bilder från är från Järnvägsmuseet och deras Samlingsportal.
Komprimerad beskrivning om bakgrunden till hela bansträckningen från Filipstad – Hagfors – Munkfors – Karlstad – Skoghall och som till slut blev och fick heta det som förknippas med den UHB ägda NKLJ-banan
Den 27 mars 1873 beslöts vid extra bolagsstämma med Uddeholms Aktiebolag att på grundval av de undersökningar som utförts av kaptenerna Sparre och Palm bygga en järnväg med 891 mm spårvidd mellan Taberg-Mottjärnshyttan-Sjögränd och mellan Edebäck-Sjögränd-Skymnäs. Ett obligationslån å 3 miljoner Rdr upplades, varigenom säker tillgång på medel för bygget kunde påräknas. Arbetet bedrevs som en del av bolagets verksamhet och järnvägen benämndes därför från början Uddeholms Aktiebolags Järnväg. Den 16 mars 1876 öppnades del av denna för trafik.
Det som drev på en elektrifiering av bansträckningen var de enormt uppdrivna priserna på stenkol under 2:a världskriget. Priserna på stenkol förorsakade järnvägen kännbara ekonomiska svårigheter under flera år. Kraften erhålles från den i närheten av Klarälven belägna Krakeruds kraftstation. Denna är byggd för 14000 hkr och samkördes ifråga om järnvägen med Forshults och Hagfors kraftstationer.
1:a fasen
Nordmark – Björndalsbron (strax söder om Myra station) var huvudspåret för bolaget Nordmark – Klarälvens järnväg där spåret gick till omlastningsstationen Skymnäs som låg nedströms Edsforsen. Verkar som om både huvudlinjen och de tre bi-linjerna uppräknade nedan öppnades 1877.
Huvudsträckan mellan Nordmark – Björndalsbron (Myra station) hade som sagt även tre bi-linjer. De var
- Taberg – Nordmark
- Geijersholm – Starrkärr
- Sjögränd – Edebäck
2:a fasen
Linjen Filipstad Västra – Nordmark hade tidigare arrenderats av NKLJ men köptes 1920 in från Filipstads Norra Bergslags järnvägsaktiebolag. Den började byggas 1874 och de 17 km spåren öppnades för godstrafik 1875. Persontrafiken startade den 10 mars 1876.
3:e fasen
Linjen Björndalsbron (söder om Myra station) – Munkfors, öppnad 1890 och köptes 1921 in från Skymnäs – Munkfors järnvägsaktiebolag. På sidan om just Munkfors station finns en bit av den häradsekonomiska kartan från 1883 – 95 där det även syns tydligt att det 14.6 långa spåret då slutade och inte gick längre än till Munkfors.
NKLJ hade dock redan 40% av aktierna i Skymnäs – Munkfors järnvägsaktiebolag när det startades.
4:e fasen
Linjen Munkfors – Karlstad Östra, började byggas 1901 och de 29.2 km till Deje och möjlig omlastning till Bergslagsbanan öppnades 1903. Året därpå, 1904, öppnades de återstående 30 km spår till Karlstad Östra.
Den 2 km långa bibanan till slutmålet Karlstads yttre hamn öppnades för godstrafik 1906. Först år 1920 köptes linjen av Karlstad – Munkfors järnvägsaktiebolag och övergick nu helt i bolaget NKLJ.
5:e fasen
Linjen Karlstad Östra – Skoghall, började byggas 1913 och banans 9 km öppnades 1915 för godstrafik och 1917 för persontrafik. 1920 överläts bolaget Karlstad – Skoghalls järnvägsaktiebolag till NKLJ
Vet inte om man började med banans elektrifiering av vissa etapper och innan den var helt färdigbygg men enl bilden så var banan helt elektrifierad 1921
Bild från Hagfors järnvägsstation 1912 hämtad från Järnvägsmuseets Samlingsportal. Bildnummer Jvm.KDAJ03600
NKLJ spåret och dess uppkomst och historia är dock inte det primära med mitt arbete kring hyttor och bruk i Värmland men hör naturligtvis ändå starkt samman med länets utveckling under senare delen av 1800-talet. Den finns dock andra böcker, sammanställningar och arbeten som är mer utförliga. Den som jag har använt som referens är UHB och NKLJ som är gjord av Rolf Sten. Där finns ytterligare intressanta detaljer.
Egna bilder
Reflektion
Mitt bidrag och ambition kring detta är förutom att åskådliggöra samtliga stationer med äldre bilder även att visa nytagna bilder för att kunna jämföra dem med hur det såg ut en gång. Kanske tom ta sig tiden att besöka, cykla eller vandra efter bansträckningen och verkligen titta, känna in samt reflektera hur omfattande och viktig transportleden en gång var.
NKLJ tågen och stationerna var en del av min uppväxt och jag ser fram emot att fysiskt och på plats kunna följa NKLJ banans sträckning förbi de 35 stationerna (vad det verkar) . Finns det lämningar? Går det se något i form av spår, stationshus osv? Minns tydligt tågen som gick under 50 och 60 talen. Ett roligt ”arbete” som innebär många steg och som därmed kommer att ta tid….
Mest och bäst insikt om denna epok får man nog om man besöker Järnvägs- och Industrimuseet i Hagfors.
Källor och länkar
- Bildkopior från Roy Palm – Hagfors
- Wikipedia
- NKLJ´s historia
- Järnvägsmuseet i Hagfors
- http://banvakt.se/
- https://www.jarnvagsmuseet.se/
- nklj dess uppkomst & nuvarande uppgift 1945 (1)
Övriga källor som jag kommer att försöka komma åt vad det lider
-
NKlJ texter och bilder av Lars T. Stenson (2009)
-
Rullande materiel vid Nordmark-Klarälvens Järnvägar av Peter Löf (SJK 51, 1990)
-
Nordmark-Klarälvens Järnvägar, NKlJ del 1, Sidospår 2/2008, del 2 i 3/2008, del 3 i 4/2008, del 4 i 1/2009.
-
Uddeholmsbolagets personaltidningar 1946-1956
Värmländsk industrihistoria 