Rämshyttan-Näsrämshyttan (Filipstad)

karta

karta_koo

lantmäteriet

Riksantikvarieämbetet Hyttområde, 90×40 m (Ö-V), bestående av 1 hyttruin, 1 slaggvarpsamt 1 järnbod.Hyttruinen är kvadratisk, 9×9 m (N-S) och 8 m h. Kallmurad av huggna gråstensblock med järnförband. Pipan är 2 m diam, murad av tegel med påsintrad slagg. I pipans nedre del är en järntrumma, 1.7 m diam och 3m h. På N, Ö och S sidorna är utslagsbröst, 5 m br, 4 m h och 4 mdjmed tak av järnbalk och glimmerskiffer. I Ö sidan är inhugget årtalet1845. Väggarna i den rektangulära grop, i vilken hyttruinen står,ärmurade av slaggsten. Hyttplatsen är belägen intill och N om stensatt,grävd kanal (vattenränna?).25 m ÖSÖ om ovanstående ärSlaggvarpen är 40×20 m (Ö-V) och 3 m h och består av fluten hyttslagg.Spridd slagg förekommer i området.Järnboden är belägen ca 10 m V om hyttruinen.Näsrämshyttan anlades år 1649, kort efter upptäckten av Rämsbergetsmalmförekomst.

Hyttan anlades 1649 kort efter att man upptäckte malmförekomst vid Rämsberget. ”Blåsningen blev icke på länge av någon betydenhet” Hyttan verkar heller inte vara inritad på den gamla kartan i Furuskogs bok

När malmen tog slut vid Rämsberget ansåg man att malmtransporten var för lång från Nordmarks gruvor samt att vägen även var för lång för att köra tackjärnet till Filipstad. Hyttan hade ändå under en period stor betydelse för orten och de finska invandrarna och framställning av tackjärn utgjorde en stor del av utkomsten.

Rämens bruk köptes 1745 av brukspatron Christoffer Myhrman den äldre. Det hade masugn och senare stångjärnsbruk vid Myhrmansfors. Han anlade även Liljendahls bruk, med gjuteri och stångjärnsbruk, på 1760-talet. Bruket övertogs efter hans död 1775 av sonen, bergsrådet Christoffer Myhrman den yngre, som var Esaias Tegnérs svärfar. Efter hans död ägdes egendomen av ett bolag som tillhörde släkten Myhrman. 1871 övergick den till ett aktiebolag. Bruket köptes 1916 av Billeruds AB och tillhör idag familjen Dickson.

Länstyrelsen ”Järnhanteringen vid Rämmen, före detta Näsrämshyttan, påbörjades 1649 med anläggandet av den äldsta bergsmanshyttan. År 1700 hade verksamheten expanderat till att omfatta 15-talet delägande bergsmannahushåll. Vid 1700-talets mitt anlades hyttan av brukspatron C H Myhrman som på platsen också lät uppföra ett gjuteri det så kallade Rämmens bruk. I början av 1800-talet anlades invid hyttan Myrmansfors stångjärnshammare och en manufaktursmedja. Med nedblåsningen av hyttan 1896 upphörde den industriella verksamheten. Rämmens bruksherrgård
uppfördes 1760 med nuvarande utseende från 1780 års ombyggnad. I herrgården finns det så kallade Tegnérrummet eller det Myhrmanska förmaket med väggmålningar i pompeijansk stil. 1806 gifte sig Esaias Tegnér, som under några år varit informator på gården, med dottern i huset Anna Myhrman”.

Bruket är idag helt nedlagt. Rämens herrgård finns dock kvar. Här bedrivs idag skogs- och jordbruk. Infarten flankeras av den gamla masugnsruinen, vägen går sedan vidare genom en mer än 200 år gammal allé, och leder sedan fram till den gula herrgårdens huvudbyggnad och flyglar. I herrgården finns ett mindre museum, vari det så kallade Tegnérrummet ingår. Familjen Dickson kan kontaktas för guidade visningar. Familjen köpte gården 1971.

Kring Rämens herrgård finns natursköna omgivningar, som bär spår efter det gamla brukets verksamheter. Kärleksstigen, som löper utmed sjön Näsrämmens västra strand, var under 1800-talet ett populärt turistmål. Stigen kan alltjämt bevandras. Inom gångavstånd finns även flera skyltade kulturslingor. En av dem leder till Svea-stenen, uppförd till minne av Tegnérs fosterländska dikt Svea, samt Förlovningsgrottan/-stenen, som är platsen för Esaias Tegnérs och Anna Myhrmans förlovning.

RiksantikvarieämbetetHyttområde, 90×40 m (Ö-V), bestående av 1 hyttruin, 1 slaggvarp samt 1 järnbod.Hyttruinen är kvadratisk, 9×9 m (N-S) och 8 m h. Kallmurad av huggna gråstensblock med järnförband. Pipan är 2 m diam, murad av tegel med påsintrad slagg. I pipans nedre del är en järntrumma, 1.7 m diam och 3m h. På N, Ö och S sidorna är utslagsbröst, 5 m br, 4 m h och 4 mdjmed tak av järnbalk och glimmerskiffer. I Ö sidan är inhugget årtalet 1845. Väggarna i den rektangulära grop, i vilken hyttruinen står,ärmurade av slaggsten. Hyttplatsen är belägen intill och N om stensatt,grävd kanal (vattenränna?).25 m ÖSÖ om ovanstående är Slaggvarpen är 40×20 m (Ö-V) och 3 m h och består av fluten hyttslagg. Spridd slagg förekommer i området. Järnboden är belägen ca 10 m V om hyttruinen. Näsrämshyttan anlades år 1649, kort efter upptäckten av Rämsbergets malmförekomst. 

Tidsperiod 1650 – 1896

48954481_335552740375587_1382117808678109184_n.jpg
Fotograf okänd. Fototid okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors
49148020_365957824232892_3031758122222878720_n.jpg
Fotograf okänd. Fototid okänt. Bildkopia från Roy Palm – Hagfors

umax2374

cgipict-img (4)

Egna bilder 180924

Riktigt kul att se att själva hyttan är så välbevarad. Det mesta av det organiska i övrigt är borta

Mycket intressant bild på Rämmens bruk från den tid då det begav sig. Det finns delade meningar om att detta verkligen är Rämshyttan. Bilden kan föreställa Svartå bruk i Degerfors kommun och i landskapet Närke. 

Kanalen mellan Hyttjärnen och Bosjön har dragits om. Vet inte om det rinner tillräckligt med vatten just nu för att kunna driva en vattenturbin. Om det gör det fanns den strax bakom sågen
Mycket slagg i området. Det pågick ju verksamhet här under 250 år…
Antagligen smedjan. Informationsstavlan med text är trasig och informationen borta.
Vet inte vad detta vackra hus en gång användes till. Det står bredvid den ursprungliga kanalen ned till Bosjön så det är tänkbart att det var en kvarn.
Sågen och strax bakom dolt är ”kraftstationen”

Slagg ända ned till sjön
Rämmens gård och det finns flera boningshus här. Ett litet komplett industri samhälle

Fantastiskt vackert ställe och plats

Egen reflektion 180924

Det var en överraskning. Välskött och Rämmens bruksgård och herrgård är välskött. Ett komplett litet brukssamhälle. Fantastiskt vackert.

Enligt Harmens register enl nedan fanns både Näsrämmshyttan och Rämshyttan. De startade med 90 års skillnad och enl registret var det två olika hyttor. Behöver forska lite i detta

Källor och länkar

  • Wikipedia
  • Värmlandsarkiv
  • Länstyrelsen
  • Lantmäteriet
  • Jernkontorets bildarkiv
  • Tekniska museets bildarkiv
  • Riksantikvarieämbetet
  • Jalmar Furuskog ”De Värmländska järnbruken” från 1924
  • Informationstavla / foto på plats
  • Harmens register i riksarkivet innehållande en förteckning i bokform över bruk och hyttor i Sverige och Finland.  Sammanställning i pdf-form från http://media.smedforskning.se/Svenska-bruk_socken.pdf
  • Bildkopior från Roy Palm- Hagfors

 

En reaktion till “Rämshyttan-Näsrämshyttan (Filipstad)

Kommentarer är stängda.