Åsjöhyttan (Storfors)

Hyttområde, ca 240×190 m (N-S), bestående av 1 hyttruin, 1 rådstuge ruin, 2 rostbås, 2 dammvallar, 1 jordkällare, 2 kolhus och 6 slaggvarp. Hyttruin, 8×8 m (SSÖ-NNV), 1.1-1.9 m h. I mitten är en pipa, 5 m diam och 1.4 m h och 0.7 m tj pip väggar av 0.3-0.4 m st flata glimmer rika skifferstenar. I pipväggen kan även iakttagas ett flertal återanvända äldre pip stenar, vilka lagts med den för slaggda sidan utåt. Mull timmer konstruktionen är bortmultnad och mull fyllningen har flutit ut över stenfoten vid masugnens nedre del. Stenfoten är kallmurad av 0.5-1.1 m st tuktade stenar. Brötterna ej möjliga att se på grund av rasmassorna. Masugnen har varit omgiven av en rådstuga vars enda tydligt bevarade vägg är den NV mot den ramp, som funnits för att besiktiga ugnen.Väggen är ingrävd i backen och uppbyggd av en kallmurad – mur av 0.5-0.9 m st tuktade gråstenar.4 m NNV om masugnen är en ramp, 18 m l, uppbyggd av en fyllning avkol, jord och slagg. Rostbåsen är 5×5 respektive 8×8 m och 1-1.5 m dj. Det större rostbåset har en öppning i SV, 1 m br och 0.8 m dj. Det mindre rostbåset kan mot sin bakvägg ha två mindre rostbås?, 3×3 m vardera.Dammvallarna är 32 respektive 25 m l, 4-5 m br och 0.3-1.8 m h.Vallarna är stenskodda med en kraftig jordfyllning. De har vardera en öppning för vattnet.Jordkällaren är 5×2.5 m (ÖNÖ-VSV) och 1.5 m dj. Ingrävd i en sluttning. Kallmurade väggar av tuktad natursten. Öppning genom en 2 ml och 0.3 m br och 1 m dj gång.Kolhusen är 23 respektive 20 m l och 7-8 m br och består av en enkel syllrad av gjuten slaggsten. Inom syllfoten är marken kraftigt sotfärgad med ett kraftigt lager kolstybb. Till varje kolhus finns en ramp i kallmur, 4×5 m och 0.1-2 m h.Slaggvarpen är 15-150 m l och 30-50 m br samt 0.5-4 m h. Fyllning av 0.1-0.5 m st slaggstycken, vanligtvis grå eller gröna.Området är delvis beväxt med tät markvegetation och buskar samt något äldre granskog.I områdets NÖ del skall enligt excerpt vara:2) Hammare, plats för.

Visit Värmland…. Åsjöhyttan grundades 1638 av några bergsmän från trakten och det var Karlskoga härads första hytta. Masugnen byggdes upp vid Åsjöälven. En hyttfogde valdes årligen vid ett hytting och hyttarbetare anställdes för arbetet i hyttan. Det gick åt mycket kol för att framställa tackjärn ur järnmanlmen. Kolet framställdes i kolmilor runt om i skogarna.

Järnmalmen som kom från gruvor i Persberg och fraktades på sjösystemet vintertid med häst och släde, sommartid på pråmar till Storfors och därifrån landvägen till Åsjöhyttan. Vid hyttan fanns även en s.k. kotstamp och en spånhyvel. Uppströms i älven finns ruinen efter en gammal kvarn med tillhörande damm.

Tidsperiod 1638 – 1881

Reflektion 180420

Bra omhändertaget och skött och det är både kul och intressant att gå omkring här. Ruinen efter hyttan är idag bara en eller två små kullar men man ser lätt att det pågick en omfattande verksamhet här över ett ganska stort ”fabriksområde”. Levererade tackjärn till flera närliggande hammarbruk. Helt klart var ett av dem Alkvetterns bruk.

Egna bilder 180420 (länkade via Google)

Från Bjurtjärns hembygdsförenings tavla på platsen… ”Åsjöhyttan grundades 1638 av 6 st sk bergsmän från akten, som till en början själva arbetade vid hyttan. Senare anställdes mera utbildat folk, ca 15 man som arbetade 2 skift 7 dygn per vecka med 12 timmar per skift under 3/4 av året. I början tillverkades 1.2 ton tackjärn per dygn men ökade mot slutet av 1700 talet till ca 2.75 ton per dygn.

Till detta förbrukades i början 160-180 hl träkol och mot slutet 125 hl per ton tackjärn. Efter ombyggnad 1808 ökade tillverkningen till mellan 7-8 ton per dygn. Träkolsförbrukningen var då ca 75 hl per ton. Antalet delägare var nu omkring 40 st och anställda hyttarbetare 16-18 man.

Malmen som till större delen kom från Persberg fraktades från gruvorna på sjösystemet till Storfors och därifrån på landsväg till Åsjöhyttan.

Träkolet kom från hyttans egna skogar som till större delen låg öster om Åsjöälven och som vid hyttans slutliga nedläggning år 1881 uppgick till 3100 ha fördelat så att hyttan ägde ca 1000 ha och hyttans delägare ägde resten, ca 2100 ha. Skogarna fördelades vid nedläggningen mellan delägarna.

Vid hyttan fanns även en sk kotstamp och en spånhyvel. Uppströms älven finns ruinen efter en gammal kvarn med tillhörande damm”